|
Processen vid hjälpmedelstjänster är en systematisk, långsiktig och professionell verksamhet tillsammans med klienten. Den är en del av klientens övriga rehabiliterings- och vårdprocess eller servicekedja. Utgångspunkten vid processen för hjälpmedelstjänster är det funktionella handikapp, som skadan eller sjukdomen orsakar, och som begränsar klientens förmåga att klara av sina dagliga göromål i sin egen verksamhetsmiljö. Målet är att stöda klientens funktionsförmåga och förmåga att klara sig själv med hjälp av ändamålsenliga hjälpmedel.
Till processen vid hjälpmedelstjänster hör:
Den person som är föremål för hjälpmedelstänsten kallas för klient.
Att notera behovet av hjälpmedel och att söka tjänster
Hjälpmedelsprocessen börjar från initiativet. Initiativet uppstår när man märker behovet av hjälpmedel och söker hjälpmedelstjänster. Initiativet kan komma från klienten själv, klientens anhöriga eller någon annan närstående, terapeuten, läkaren eller någon annan anställd inom social- eller hälsovården, som känner till klientens situation, genom att man tar kontakt med den instans som sköter klienten. Om intitiativet inte hör till ifrågavarande enhets område, dirigerar dess anställda klienten till rätt ställe.
Klienten dirigeras till den specialiserade sjukvården då, när det är fråga om specialhjälpmedel, som det åligger den specialiserade sjukvården att skaffa eller om klienten har ett handikapp eller en funktionsbegränsning, som man inte kan lösa med primärhälsovårdens sakkunskap. I allmänhet förutsätts läkarremiss till den specialiserade sjukvårdens hjälpmedelstjänster, men som remiss kan också godkännas uppdrag av annan person som arbetar inom hälso- eller socialvården. Av remissen bör framgå klientens personuppgifter, sjukdom, prognos, funktionsförmåga och de handikapp som uppstår därav och hur brådskande behovet av hjälpmedel är. Dessutom är det bra att nämna de hjälpmedel och stödtjänster som klienten för tillfället har. När hjälpmedlen förnyas behövs ingen remiss. Remissen adresseras till ifrågavarande enhet på ÅUCS.
Ansökan om socialväsendets handikapptjänst måste alltid göras skriftligt. De flesta kommuner har separata ansökningsblanketter. Av ansökan bör framgå klientens behov jämte motiveringar. Som bilaga till ansökan behövs oftast läkares och sakkunnigs utlåtande och kostnadsberäkning.
Till början
Bedömning av hjälpmedelsbehovet
Sakkunnig inom hjälpmedelsbranschen bedömer hjälpmedelsbehovet, som alltid är individuellt. Utgångspunkten för bedömningen är klientens funktionsförmåga, hans förmåga att klara av de dagliga göromålen, hans önskan att fungera och delta, tryggheten vid användningen av hjälpmedel, verksamhetsmiljön, de övriga tjänster som klienten får och hans livssituation och de individuella behov som uppstår från dessa. I samarbete med klienten och hans närstående utreder man behovet av hjälpmedel. Vid bedömningen beaktas arten av klientens skada/sjukdom, eventuella tidigare hjälpmedel och rehabiliterings- och vårdplaner. För klienten görs upp en plan för anskaffning av hjälpmedel, om man på basen av bedömningen konstaterar, att hjälpmedlet gör det lättare för klienten att klara av de dagliga göromålen eller om det förebygger en försämring av prestationsförmågan som härrör sig av sjukdomen.
Om hjälpmedlet inte hjälper klienten att klara av de dagliga göromålen, dirigeras han till andra tjänster.
Till början
Val av hjälpmedel
Målet är att hitta ett hjälpmedel som lämpar sig för klientens behov, funktionsförmåga och verksamhetsmiljö. Man bör alltid ge klienten en mångsidig information, så att han kan delta i valet av hjälpmedel och är medveten om de faktorer som inverkar på valet. För en del hjälpmedel är det ändamålsenligt att prova olika modeller av hjälpmedel. Provningen skall alltid då det är möjligt ske i klientens egen verksamhetsmiljö. I samband med provningen bedömer man eventuella omändringsarbeten på hjälpmedlet och omgivningen som klienten eventuellt behöver. På basen av provningen fastslår man i samarbete med klienten en hjälpmedelslösning som passar honom.
Till början
Beslut om hjälpmedel
Inom hälsovården är beslut om hjälpmedel ett vårdbeslut som fattas av läkare, men också annan person med utbildning inom hälsovården kan konstatera behovet av hjälpmedel och fatta beslut om överlåtelse enligt det arbets- och anskaffningsförfarande som man kommit överens om inom organisationen.
Om klienten är missnöjd med hälsovårdens beslut om hjälpmedel, lönar det sig för honom att först ta kontakt med den person som ansvarar för ifrågavarande beslut. Ofta kan problemen snabbast lösas på det här sättet. Klienten har också möjlighet att få besluten gällande hjälpmedelstjänsterna till omprövning genom anmärkningsförfarande till den chef som ansvarar för hälsovården. Om klienten är missnöjd med chefens beslut, kan han inlämna besvär till länsstyrelsen eller till Rättsskyddscentralen för hälsovården. Ett beslut om hjälpmedel kan också vara föremål för förvaltningstvist, i så fall tillkommer det förvaltningsdomstolen att avgöra frågan.
Inom socialväsendet fattar tjänsteinnehavare eller nämnd beslut om handikapptjänster enligt ansökning, hembesök och erforderliga bilagor. Klienten får alltid beslutet skriftligt, varvid instruktioner om sökande av ändring bifogas.
Om klienten är missnöjd med beslut som fattats av tjänsteinnehavare inom handikappservice, kan han inom 14 dygn göra rättelseyrkan till socialnämnden. Person som är missnöjd med socialnämndens beslut kan vidare klaga till förvaltningsdomstolen och därefter till högsta förvaltningsdomstolen.
Till början
Överlåtelse och ibruktagande av hjälpmedel
Klienten får i regel hjälpmedlet som lån. I samband med överlåtelsen kontrollerar man att hjälpmedlet passar, gör erforderliga regleringar och ger eller ordnar med instruktion i dess användning. Genom instruktion i hur hjälpmedlet skall användas försäkrar man sig om att klienten och hans närstående ändamålsenligt och säkert behärskar användningen av hjälpmedlet. En sakkunnig inom hjälpmedelsbranschen instruerar och undervisar klienten i hur hjälpmedlet skall användas, antingen i samband med överlåtelsen eller på sätt som man separat kommit överens om. Den sakkunniga informerar också klienten om tekniska egenskaper som ansluter sig till hjälpmedlets funktion och ger instruktioner om hjälpmedlets underhåll och serviceförfarandet. Instruktionerna ges muntligen och vid behov skriftligen eller rentav i form av bilder.
I samband med överlåtelse av hjälpmedel som lån gör man inom hälsovården upp ett skriftligt låneavtal, av vilket bl.a. framgår kontaktuppgifterna till den enhet som överlåtit hjälpmedlet och till klienten, uppgifter om hjälpmedlet, lånevillkor och lånetiden. Transporten av hjälpmedlet sker i regel på klientens ansvar.
Till början
Uppföljning av hjälpmedlen
Syftet med uppföljningen av användningen av hjälpmedlen är, att användaren skall ha ett hjälpmedel som passar, fungerar och som motsvarar sitt användningssyfte och som är i regelbunden användning och tekniskt i funktionsskick. Med hjälp av uppföljningen får man kännedom om funktionen, effekten, lämpligheten, användningsskicket och användningsgraden för hjälpmedlet. I samband med uppföljningen får man uppgifter om eventuella förändringar hos användaren, som beror på sjukdom eller på livssituationen. Vid behov bedömer man ett nytt behov av hjälpmedel och inleder på nytt processen för hjälpmedelstjänsterna. Hjälpmedlet kan också ha blivit onödigt för klienten eller det har inte längre den önskade nyttan.
Uppföljningen gäller för alla som har att göra med användaren, såsom de anhöriga, assistenter, de anställda inom hälsovården och de anställda inom hemtjänsten. Den enhet som överlåtit hjälpmedlet kan samla in uppgifter om användningen av hjälpmedlet också genom uppföljningsblankett eller genom klientenkäter.
Anmälning om faromoment som uppträtt vid användning av hjälpmedlet skall alltid inlämnas till den instans om överlåtit hjälpmedlet, som sedan vidare meddelar leverantören av hjälpmedlet och Läkemedelsverket om saken, så att man kan informera också andra användare och låntagare om en eventuell risk.
http:/www.nam.fi/laitevalvonta/vaaratilanteet/index.html
Till början
Underhåll och reparation av hjälpmedel
Syftet med underhålls- och reparationstjänsten för hjälpmedel är, att klienten till sitt förfogande skall ha ett fungerande och säkert hjälpmedel. Den instans om beviljat hjälpmedlet ansvarar för underhållet och reparationer av det och endast en person, som har erforderlig yrkesskicklighet och sakkännedom får installera, underhålla och reparera det. När hjälpmedlet är på underhåll eller reparation ger man alltid då det är möjligt ett annat hjälpmedel i stället. När klienten av socialväsendet fått understöd för anskaffande av hjälpmedel så är det klientens egendom och han ansvarar själv för underhållet och reparationerna av det.
Klienten ansvarar för att hjälpmedlet är i användbart skick. Klienten eller hans närstående är skyldiga att sköta om underhållsåtgärder av hjälpmedlet, såsom rengöring, se till att det finns luft i ringarna, att skruvar spänns åt, att batterier blir bytta o.dyl. Om det uppstår behov av underhåll eller reparation, bör han omedelbart ta kontakt med den instans som lånat ut hjälpmedlet och dess enhet för underhåll av hjälpmedel för att ordna med reparation. Den instans om beviljat hjälpmedlet ersätter inte underhåll eller reparationer, som klienten själv beställt från utomstående utan tillstånd av den som beviljat hjälpmedlet. Klienten eller hans närstående får inte heller själva reparera eller utföra omändringsarbeten på hjälpmedlet. Enligt skadeersättningslagen är klienten skyldig att ersätta kostnader som beror på att hjälpmedlet gått sönder, om det skett på grund av oförsiktighet eller användning som strider mot instruktionerna.
Till början
Återlämnande av hjälpmedel
När behovet upphör eller lånetiden för utlånat hjälpmedel går ut, skall det utan dröjsmål återlämnas till samma enhet, som givit det som lån. Om behovet av hjälpmedlet fortsätter efter den fastställda tiden, skall klienten kontakta den instans om lånat ut hjälpmedlet, och vars kontaktuppgifter finns i låneavtalet. Hjälpmedlet skall alltid återlämnas rengjort, i samma skick som det var när man erhöll det.
Till början |
