 |
|
3. Sjuktransport 3.1. DEFINITION AV VERKSAMHETEN
Sjukvårdsdistriktet koordinerar och fastställer normerna för sjuktransportverksamheten på sjukhusen och hälsocentralerna inom sitt område. På alla enheter inom hälsovården (hälsocentraler och sjukhus) finns utnämnt en ansvarsläkare för akutvården. Samarbetet med sjuktransportsystemet sker som en funktion inom det nätverk som ansvarsläkarna för akutvården bildar. 3.1.1. Allmänna direktiv Med sjuktransport avses enligt förordningen om sjuktransport (565/94) yrkesmässig persontransport som sker med sjuktransportfordon, vatten- eller luftfarkost eller något annat specialfordon och som utförs av personal som utbildats på behörigt sätt samt akutvård som ges före eller under transporten på grund av sjukdom, skada eller någon annan nödsituation. För varje uppgift första responsen och sjuktransporten har, måste det göras upp berättelse enligt direktiven i bilaga 4.5. Med första respons (första akutomhändertagande) avses den första verksamhetsenheten i hälsovårdens servicesystem som kan skickas till stället eller olycksplatsen, enheten ger första hjälp och deltar inte i transporten. Med sjuktransport på basnivå avses vård och transport med tillräcklig beredskap att övervaka och ta hand om patienten så att hans tillstånd under transporten inte oväntat försämras, och med möjligheter att påbörja enkla åtgärder som räddar liv. Med sjuktransport på vårdnivå avses beredskap att påbörja avancerad vård av patienten och genomföra transporten på ett sådant sätt att patientens livsfunktioner kan tryggas. Enligt lagstiftningen tillkommer den allmänna planeringen, ledningen och övervakningen av sjuktransporterna och akutvården social- och hälsovårdsministeriet och inom länet länsstyrelsen. Övervakningen av de personer som sysslar med yrkesmässig sjuktransport tillkommer Rättsskyddscentralen för hälsovården och länsstyrelsen. Inrikesministeriet leder och övervakar nödcentralernas verksamhet. För sjuktransport som utförts av sjuktransportfordon kan man uppbära en avgift, som är högst enligt den taxa som trafikministeriet fastställt. Akutvård som givits i samband med sjuktransporten eller i anslutning till den är inte ersättningsgill vård enligt gällande sjukförsäkringslag. Helikopter används inom räddningsverksamheten huvudsakligen för två ändamål, vilkas syfte och organisation skiljer sig från varandra. Syftet med läkarhelikoptern är att snabbt föra effektiv behandling till patienten. Läkarhelikoptern skall vara klar för start på några minuter, dess verksamhetsområde begränsar sig till att den på 30-40 minuter når målet och den skall vara en del av hälsovårdssystemet. Med räddningshelikopterverksamheten avser man en i första hand för annat än för medicinsk räddningsverksamhet använd, minst medeltung enhet som lämpar sig också för svåra förhållanden. Beredskapen för verksamheten är 30 - 60 minuter, utrustningen synnerligen mångsidig och medicinsk personal kan också vara permanent med, men enheten stöder sig på annat än hälsovårdsfunktionen. Förutom ovannämnda verksamhetsmodeller finns ytterligare helikopterverksamhet för flera ändamål. Den här helikopterenheten kan utföra uppgifter för andra myndigheter, från vilka den kan övergå till att sköta nödsituationer. Man blir tvungen att göra avkall på kriterierna för första respons och i regel arbetar ingen medicinsk personal i helikoptern. 3.1.2. Avtal om sjuktransport I de fall då kommunen ordnar sjuktransporten som köptjänst av därtill berättigad producent av tjänsten, måste man för att övervaka att verksamheten är ändamålsenlig göra upp avtal om sjuktransporter. Härvid kan man i princip komma överens om allt, såvida det inte i lagen sägs annat. I avtalet bör ingå följande punkter:
I alarmanvisningen rekommenderas ingå, att enheterna är underställda nödcentralen, så att den skall kunna använda dem ändamålsenligt i alla situationer och förhindra att beredskapsnivån försvagas i området då enheterna är i icke-brådskande uppgifter. Sålunda skall alla alarm och beställningar ske via nödcentralen, oberoende av hur brådskande de är, klockslaget eller sjuktransportenhetens jourställe. Enheterna bör i avtalet också förpliktas att ge lägesrapport till nödcentralen alltid då de fått alarm eller beställning. 3.1.3. Användande av enheter utan avtal Sjuktransportenheter utan avtal kan inkluderas i akutvårdssystemet, såvida
3.1.4. Påvisande av yrkesskickligheten I Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt bör enligt rekommendationerna för alla enheter som deltar i brådskande sjuktransporter (A- och B-uppgifter) yrkesskickligheten hos minst en person vara fastställd till åtminstone sjuktransport på vårdnivå, från detta får man avvika endast, ifall en sådan enhet vid tidpunkten för alarmet inte står till förfogande. Tillägnandet av kunskap och förmåga på både bas- och vårdnivå och bibehållande av yrkesskickligheten säkerställs av sjukvårdsdistriktet genom förhör med gemensamma normer. Vid förhöret kan avläggas prov på kunskapsmängden på antingen bas- eller vårdnivå. Vid testandet av den teoretiska delen är kurslitteraturen (eller motsvarande på svenska):
3.2. FÖRSTA RESPONS Enligt folkhälsolagen skall hälsocentralen ordna givandet av akut sjukvård i kommunen, och första akutomhändertagandet (första responsen) skall därför ske i samarbete med hälsocentralen. Om någon annan enhet än den som hör till hälsovårdens servicesystem används som första respons, ansvarar och övervakar områdets hälsocentral dess användning och verksamhets-principer. För att man skall uppnå enhetlighet skall avtalen om hälsocentralernas första responsverksamhet göras upp under sjukvårdsdistriktets ledning. I samarbete med sjukvårdsdistriktet fastställer man också normerna för utbildningen för första responsen och koordinerar områdets verksamhet och sjuktransport. Syftet med första respons är att fylla s.k. ambulanstomhet, genom att ge första hjälp på platsen, tills enheten på bas- eller vårdnivå anländer. Första responsenheterna används enligt den alarmanvisning som hälsocentralen givit alarmcentralen. Vid alarm av första responsenhet är det fråga om hög risk (A) eller medelstor/obekant risk (B). Det rekommenderas, att man använder första responsenheter vid A- och B-uppgifter som hjälp för sjuktransportenheten också i sådana fall, där sjuktransporten inom utsatt tid hinner till platsen. I annat fall används första responsenheterna vid behov på alarmcentralens eller sjuktransportens begäran för biståndsuppgifter. Första responsen ersätter inte ambulansen. När man inleder första responsverksamhet i kommunen är det skäl att till det första mötet kalla följande personer som representanter för det officiella systemet: hälsocentralens chefläkare och ansvarsläkaren för akutvården, brandchefen, en representant för sjuktransporten och sjukvårdsdistriktets ansvarsläkare för akutvården. Hälsocentralen skall göra ett skriftligt avtal med enheten för första responsverksamheten. Ramarna för avtalet om första responsverksamhet:
Informationen om första responsens målsättning och arbetsmetoder skall på orten skötas av hälsovårdsmyndigheterna. Informationen skall vara tillräcklig. Utbildning i första respons ger till exempel Räddningsinstitutet, Räddningsförbunden, den egna hälsocentralen, FRK och privata utbildare. Man kan också förhandla med social- och hälsovårdsyrkeshögskola om kurser. Upprätthållandet av de kunskaper och förmågor som inhämtats på kurserna för första respons övervakas i främsta hand av den läkare på hälsocentralen som ansvarar för akutvården. 3.3. SJUKTRANSPORT PÅ BASNIVÅ Rekommendation för undersöknings- och vårdåtgärder vid sjuktransport på basnivå (enkla åtgärder som räddar liv enligt förordningen om sjuktransport):
Sjuktransporten på basnivå skall ha en klart utsedd instans, med vilken man vid behov får kontakt med läkare för konsultation. Av de sjuktransportenheter som sköter A- och B-uppgifter och överföringstransporter med hög risk skall från och med 1.1.2005 två av de inom personalen som deltar i uppgiften vara godkända i den normerade testningen av yrkesskickligheten på basnivå i sjukvårdsdistriktet. I enheter som sköter C- och D-uppgifter och överföringstransporter med låg risk skall efter 1.1.2005 åtminstone den ena av manskapet vara godkänd i den normerade testningen av yrkesskickligheten på basnivå i sjukvårdsdistriktet. 3.4. SJUKTRANSPORT PÅ VÅRDNIVÅ Rekommendation av undersöknings- och vårdåtgärder som ingår i sjuktransport på vårdnivå (enligt förordningen om sjuktransporter ingår i vård på intensifierad vårdnivå förutom ovan framförda undersöknings- och vårdåtgärder):
Sjuktransportenheten är på vårdnivå, såvida
Ambulansförare på vårdnivå skall arbeta inom sjuktransporter eller på annan enhet inom hälsovården som huvudsyssla. Det rekommenderas, att hälsocentralerna då de gör upp de framtida avtal om sjuktransporter förutsätter, att en av sjuktransportenheterna är på vårdnivå. I avtalet skall finnas omnämnt ordnandet av utbildning och vidareutbildning och kompletterande utbildning och de kostnader detta medför. Det rekommenderas, att hälsocentralen ordnar en del av utbildningen som är inskrivet i avtalet och att producenten av tjänsten under hälsocentralens övervakning ordnar den externa utbildningen och står för kostnaderna. Detta bör beaktas redan i anbudsskedet. Ifall hälsocentralen ordnar sjuktransporten som egen verksamhet, rekommenderas att den utbildar en sjuktransportenhet till enhet på vårdnivå. 3.4.1. Situationsanknutna instruktioner för enheter på vårdnivå Vårdinstruktionerna för olika situationer inom akutvården och för sjukdomsattacker görs upp och upprätthålls enhetliga i sjukvårdsdistriktet som ett samarbete mellan enheternas ansvarsläkare för akutvården. Den senaste uppdateringen av dem står att läsa på sjukvårdsdistriktets internetsidor för akutvården och kan skrivas ut därifrån. Ansvarsläkarna ansvarar för instruktionerna på respektive enhet. 3.4.2. Instruktion för återupplivningstillfällen Övervägande av behovet av återupplivning och avhållande från återupplivning Ansvarsläkaren för akutvården bör till alla akutvårdsenheter i sitt område ge allmänna regler för återupplivning, dessa bör vara i samråd med "Käypä hoito"-rekommendationen om återupplivning (Suomen Anestesiologiyhdistys underavdelning för akutvård, Suomen Elvytytsneuvosto och Finlands Röda Kors. Duodecim 2002;118(7):740-57). Som huvudregel skall personalen alltid inleda återupplivning då man konstaterat hjärtstillestånd. Man kan dock avstå från återupplivning
Avslutande av återupplivning Återupplivningen kan i huvudregel avslutas efter 30 minuter,
Man skall regionalt komma överens om en instans, där enheten för akutvård får konsultationskontakt med läkare för tillstånd att upphöra med återupplivningen. Avhållande från återupplivning samt avslutande av återupplivning med motivering skall antecknas i patientens dokument, där också namnet på den person som gjort beslutet antecknas. 3.5. ÖVERVAKNING OCH STATISTIKFÖRING AV VERKSAMHETEN Ansvarsläkaren för akutvården skall sörja för de statistiska uppgifter och rapporter som årligen (uppgifterna för föregående år före utgången av mars månad) tillställs sjukvårdsdistriktets ansvarsläkare för akutvården. Blanketterna som bilaga 4.6. Enhetens ansvariga läkare skall varje år granska alla sjuktransportberättelser för två slumpmässigt valda och varje år växlande månader, samt alla sjuktransportberättelser för A- och B-uppgifter för hela året och göra upp en rapport om dem till sjukvårdsdistriktets ansvarsläkare för akutvården. Hälsocentralen måste reservera tillräckligt med arbetstid för ansvarsläkaren för akutvården så att denna på erforderligt sätt kan sköta uppgiften, ett minimum kan anses vara två arbetsdagar i månaden. Sjukvårdsdistriktets ansvarsläkare för akutvården har också rätt att begära in blanketterna för sjuktransporterna till påseende. Enheter som genom avtal med hälsocentralen producerar tjänster för första respons skall tillsammans med hälsocentralens ansvarsläkare för sjuktransporter upprätthålla och föra statistik över de medicinska uppgifter utförda av första responsenheten. De enheter som producerar sjuktransportverksamhet på basnivå skall tillsammans med områdets eller enhetens ansvarsläkare för akutvården föra statistik över akutvårdsuppgifter på basnivå, av vilka framgår följande:
Ansvarsläkaren meddelar årligen ifrågavarande uppgifter till sjukvårdsdistriktets ansvarsläkare för akutvården. Sjuktransport på vårdnivå Enheter som producerar sjuktransportverksamhet på vårdnivå skall tillsammans med områdets eller enhetens ansvarsläkare för akutvården göra upp statistik över akutvårdsuppgifter på vårdnivå, av vilka framgår följande:
|