Åucs kardiologer utreder under Paavo Nurmi Marathon:

Hur inverkar ett maratonlopp på hjärtat och hur bör man mäta riskerna?

Det finns en liten förhöjd risk av hjärtinfarkter i samband med maratonlopp och övriga långvariga och ansträngande idrottsprestationer. Åucs kardiologer mäter Paavo Nurmi-maratonlöpares risk för hjärtincidenter inom MaraCat-forskningen med ny forskningsteknik.  

Redan i antika Grekland råkade budbäraren Feidippides ut för en plötslig död på grund av hjärtfel då han sprang från striden i staden Marathon till Aten för att berätta om persernas undergång. 

vsshp-marathon_005-Krista-Merikukka-Pentti-Parhiala.jpg

På bilden: Krista Merikukka tar blodprov av maratonlöparen Pentti Parhiala. Foto: Mikael Soininen

Risken för hjärtinfarkter och hjärtmuskelinflammationer undersöks nuförtiden från blodet med ett spårämne som kallas troponin. Spårämnesresultaten är trots allt inte alltid helt pålitliga då man till exempel undersöker symtom i hjärtat som uppstår efter ett maratonlopp.

– En kraftig fysisk ansträngning förorsakar ofta en kortvarig höjning av halten spårämnen i hjärtmuskeln i blodproven. Mätningen av troponin kan därför leda till fel diagnos då man utreder maratonlöpares eventuella hjärtsymtom. Däremot hör det en aningen förhöjd risk att drabbas av plötslig död som följd av en kraftig fysisk ansträngning. Därför forskar vi nu Paavo Nurmi-maratonlöpare för att se om vi med nya metoder, som tillsvidare är i forskningsanvändning, kan få noggrannare information om hjärtats tillstånd, berättar MaraCat-forskningens ledare, professor i kardiologi och Åucs Hjärtcentrets direktör Juhani Airaksinen.

Kransartärens ateroskleros och plötslig stenos är den primära orsaken till hjärtinfarkt hos personer som inte är vana vid kraftig ansträngning. Men den är också den primära orsaken till hjärtinfarkt för fysiskt aktiva personer eller idrottare som är över 40 år, också för maratonlöpare.

vsshp-marathon_012-Juhani-Airaksinen.jpg

På bilden: Juhani Airaksinen, Åucs Hjärtcentrets direktör. Foto: Mikael Soininen

– Över 40-åriga motionärer kan ha förändringar av kransartärsjukdomen som syns i datortomografi, alltså i skiktröntgen. I denna åldersgrupp ligger oftast ett anfall av kransartärsjukdom i bakgrunden för eventuell plötslig död, förklarar Airaksinen.

Enligt Airaksinen är det för tillfället oklart ifall man kommer att med hjälp av spårämnen kunna särskilja så kallade hög risk-patienter som efter idrottsprestationen får hjärtsymtom. Hos dessa personer bör man kunna särskilja verklig hjärthändelse ur spårämneshöjningen från en så att säga oskyldig spårämneshöjning som uppstår i och med en idrottsprestation. Man kan särskilja skelettmuskelrelaterad höjning av troponin från hjärtrelaterad spårämneshöjning tack vare den nya metoden som används i forskningssyfte (skTnI). MaraCat-forskningen utreder förekomsten av spårämneshöjningar och vilka faktorer som inverkar på höjningen.

– Löpare från hela landet deltar i Paavo Nurmi maraton. Vi undersöker dem redan före maratonloppet på fredag den 17 augusti och efter loppet på lördag den 18 augusti från klockan 15:30 framåt. Fredagens mätningar görs på Åucs Hjärtcentret. På lördagen är mätningsstationen belägen i Åbo stadsteaters Sopukka från och med klockan 12. En del av löparna kommer ännu på ett uppföljningsbesök i september, berättar forskningskoordinator Tuija Vasankari.

Målet med MaraCat-forskningen är att reda ut hur stor del av löparna som får spårämneshöjningar av maratonloppet och vilka faktorer som inverkar på den här höjningen. I forskningen reder man också ut ifall åldern inverkar på höjningen av troponin och dess ursprung och ifall höjningen av hjärtrelaterad troponin hänger ihop med riskfaktorer för arteriopati, kransartärsjukdom eller halter av spårämnen av ömtålig plack hos 45-åriga löpare. 

I forskningen deltar förutom Åucs Hjärtcentret och Paavo Nurmi-centret också PET-centret som är beläget på sjukhusbacken i Åbo. Vid PET-centret analyseras kransartärskalk och fett som omringar hjärtat. Också Åbo universitets biotekniska institut finns vid PET-centret och där analyseras löpningens effekt med nya spårämnen som används i forskningssyfte.

På lördag finns medlemmar från forskningsteamet på plats vid mätningsstället i Sopukka, Åbo stadsteater: professor Juhani Airaksinen, kardiologerna Samuli Jaakkola och Tuomas Paana samt idrottsläkare Petri Kallio

 

Text: Tuula Vainikainen, medicinsk redaktör, som bistår Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt med kommunikation gällande distriktets forskningsverksamhet.

Ändrat : 20.8.2018 16:21
Skapad : 16.8.2018 09:00