Föräldrar blir experter på vården av sitt barn 

- Det var en bebis från vars rum det kom larm hela tiden då mamman var borta och bebisen hade nedsatt puls. Personalen visste att då mamman var hemma en natt skulle det vara mer larm på natten.

Detta minns sjukskötaren Helena Lindberg från Åucs som ett konkret exempel på att föräldrarnas närvaro har en stor inverkan på barnen.

Bebisen mådde helt enkelt bättre då mamman var närvarande. Då var det en psykolog på avdelningen som frågade mamman om hon kunde lämna sin blus på avdelningen då hon skulle hem till helgen.

- Doften av mammans blus lugnade bebisen och helgen gick fint, bebisen mådde bra, säger Lindberg.

VVM_liten.jpg

Camilla Røstum, Hege Melting från St. Olavs hospital och Helena Lindberg från Åucs.

Nära samarbete med föräldrarna eller VVM (Vanhemmat Vahvasti Mukaan) heter utbildningsmodellen som ska få föräldrarna mer engagerade i vården av sitt nyfödda barn, framförallt i prematurvården. Modellen är skapad i samarbete mellan forskaren och doktorn i psykologi, Sari Ahlqvist-Björkroth från Åbo universitet, avdelningsöverläkare Liisa Lehtonen vid intensivvårdsavdelningen för prematurer på Åbo universitetscentralsjukhus och den numera avlidne Zack Boukydis som var gästande professor vid Åbo universitet.

Åren 2009-2012 utvecklades och förverkligades utbildningsmodellen på Åucs i vården av nyfödda barn. Modellen går ut på att föräldrarna ska vara med i vården av sitt barn från början och så mycket som möjligt.

Familjen i fokus

Sedan ungefär ett år tillbaka har personal vid St. Olavs hospital, universitetssjukhuset i Trondheim, Norge, utbildats i metoden.

- Det är en omsorgsmodell som ger mer fokus på familjen, inte bara på barnet, säger Hege Melting från St. Olavs hospital.

- Redan en längre period har vi jobbat med att hitta en metod för större samarbete med familjerna, berättar Laila Øie. Vi går mot fler enrum för familjerna än tidigare.

Då föräldrarna blir engagerade i vården av sitt barn från första stund får de också mycket större kunskap och i och med det självförtroende att sköta om sitt barn.

- Förut kunde inte sjukskötaren lämna bebisen ensam i rummet med föräldrarna, men nu kan vi det, säger Øie.

Små konkreta saker

En konkret sak som man gjort vid St. Olavs hospital är att man lagt upp lappar där det står "Hej mamma och pappa. Jag är mest vaken tidigt på morgonen, kom gärna och hälsa på mig då".

Det kan kännas som en liten sak men det är en chans för föräldrarna att umgås med och lära känna sitt barn bättre.

Helena Lindberg vid Åucs berättar att föräldrarna förr sågs mer som ett problem än som en styrka.

- Förr bad man föräldrarna gå ut ur rummet när blodprov togs eller intravenös kanyl installerades eller vid andra åtgärder. Personalen uppmuntrade föräldrarna att "gå hem och vila" utan att veta om de kunde koppla av hemma när barnet var på sjukhus.

Nuförtiden anser man det som mycket viktigt och värdefullt att föräldrarna stöder sitt barn vid en otrevlig handling med mera.

VVM_gruppbild_liten.jpg

Från vänster: Eli Bøe Sæter, Laila Øie, Tone Alsvik, Camilla Røstum, Sanna Pick, Hege Melting, Helena Lindberg och Sari Ahlqvist-Björkroth.

Tidigare känguruvård

Vid St. Olavs hospital i Trondheim har man börjat inleda känguruvården tidigare än vad man gör vid Åucs. Barn födda i vecka 32 och senare har från och med år 2007 fått känguruvård på mammas eller pappas bröst genast efter födseln. Barn som är födda i vecka 28 och senare har fått känguruvård från och med år 2014. På Åucs får inte så små bebisar känguruvård direkt utan de förs från förlossningssalen direkt till intensiven.

I Trondheim finns alltså inga stabiliseringsrum som på Åucs, utan allt sker i förlossningssalen.

Barnet kan från och med vecka 28 intuberas, få CPAP-apparat och annat nödvändigt och sedan läggas på mammans eller pappans bröst för känguruvård.

Exportvara

Nu planeras VVM också föras till andra länder. Man förhandlar med universitetssjukhuset i Riga, Lettland, men det finns fortfarande många öppna frågor.

- En fråga är finansieringen, säger Sari Ahlqvist-Björkroth. Det finns en idé om att Rotary i Lundo kunde hjälpa med finansieringen. Om allt går bra så förs VVM också till Riga så småningom.

Också några sjukhus i Sverige har varit intresserade av modellen och därtill ett annat sjukhus i Norge.

- Det är ett långt projekt i början, innan modellen kan tas i bruk vid ett annat sjukhus, säger Ahlqvist-Björkroth.

 

Text och bilder: Nadine Karell

 

Fakta:

VVM Nära samarbete med föräldrarna

Metoden är avsedd att främja familjecentrerad vårdpraxis inom intensivvården av prematurer.

Utbildningen baserar sig på antagandet att föräldrarnas närhet, omvårdnad och det nya mänskliga förhållandet är livsviktiga för den nyfödda.

Denna relation till föräldrarna utgör en väsentlig och oersättlig inramning för barnets tillväxt- och utvecklingsmiljö.

Genom närhet och deltagande i vården kan föräldrarna stöda utvecklingen av sitt barn också under den tid då bebisen vårdas på sjukhus.

Föräldrarna har obegränsad rätt att delta i vården av sitt barn på sjukhuset och detta stöder också deras eget välbefinnande. Samtidigt stärks relationen till barnet.

Omständigheter som påverkar hur mycket tid föräldrarna har med sitt barn och hur mycket de deltar i vården av barnet beror på hur föräldrarna blir mottagna, hur de tillåts delta i barnets vård och hur deras åsikter beaktas i frågor gällande barnet.

Nära samarbete med föräldrarna vill också påverka personalen på intensivvårdsavdelningen för nyfödda: man vill påverka personalens sätt att stöda relationen mellan föräldrarna och den nyfödda och givetvis att arbeta i gott samarbete med föräldrarna.

Hela vår personal på prematuravdelningen har utbildats enligt modellen Nära samarbete med föräldrarna och enheten arbetar också som utbildningsenhet. 

Läs mer om VVM här.

Ändrat : 20.9.2017 09:09
Skapad : 20.9.2017 08:38