Landets kortaste köer till specialsjukvård finns i Egentliga Finland

De kortaste väntetiderna till specialsjukvård i hela landet finns i Egentliga Finland, där medianen för att få vård är 31 dygn. De längsta väntetiderna är i Södra Savolax där medianen är 66 dygn.

Detta framgår ur Institutet för hälsa och välfärds färska uppföljningsrapport som beskriver läget i slutet av augusti.  

Väntetidernas median är det mittersta värdet då observationerna sätts i storleksordning. Medianen beskriver vanligtvis det mest typiska värdet, bättre än medeltalet. 

Två sjukskötare pratar med en patient.

Väntetiden till specialsjukvård har blivit kortare i hela landet. I slutet av augusti fanns det 1,3 procent som väntat på vård i över sex månader. Det finns trots allt stora skillnader i kötiderna mellan landskapen och mellan de olika specialområdena.  

Enligt sjukhusdirektör Petri Virolainen från Åbo universitetscentralsjukhus finns det få i Egentliga Finland som väntat på vård över sex månader. Det är, enligt honom, inte på en allmän nivå problematiskt att uppnå vårdgarantin.

- Inom specialområdena är det vanligtvis fråga om enstaka fall, vilka beror på tydliga orsaker. Inom små patientgrupper och angående ytterst krävande vård kan det trots allt finnas patienter vars vård inte varit möjlig att förverkliga inom den tidsram som lagen förutsätter. Vårdköerna i medeltal säger mer om situationen än vad de enskilda fallen gör.

De längsta väntetiderna i medeltal finns inom starroperationer samt protesoperationer av knä och höft. Den genomsnittliga väntetiden till starroperation i Egentliga Finland är 65 dygn och till protesoperationer 61 dygn.

- Det är fint att man också lyckats minska på skillnaderna mellan olika operationer men situationen är inte ännu ideal, säger Virolainen. 


Tillgången till vård försnabbas på flera sätt 

Antalet remisser till specialsjukvården har fortsatt öka, också detta år. Man har också kontinuerligt utvecklat nya vårdformer. Nuförtiden får man hjälp mot många sjukdomar, för vilka det inte tidigare fanns vård. Trots detta, har man kunnat förkorta den genomsnittliga tiden för att få vård. De kortare väntetiderna har förutsatt att man omfördelat de resurser som finns tillgängliga. Man har också ändrat på praxisen kring vårdlinjerna och behandlingen av remisser.  

Enligt Virolainen har man fäst uppmärksamhet  på vårdlinjernas smidighet och förbättrat användningsgraden av operationssalarna. Man har använt ny kunskap om vårdens effektivitet för att lättare välja vårdform och detta har lett till att vissa vårdformer delvis blivit ersatta av andra.  

- Vi har minskat på kontrollbesöken och på det viset skapat plats för att behandla nya patienter. De polikliniska tjänsterna har ersatts med elektronisk service. En del av läkarpoliklinikerna har ersatts med skötarpolikliniker och man har ökat på konsultationstjänsterna. Remisser har returnerats med bifogade vårdanvisningar, berättar Virolainen. Detta som metoder att svara på det ökade kundbehovet. 

- I brådskande vård bör man minimera fördröjningar. Också inom det här området har man lyckats uppnå förbättring. Väntetiderna till exempelvis jouroperationer har blivit kortare. Inom icke-brådskande vård är väntetider mer acceptabla. Fastän köerna på Åucs är, enligt medianen, de kortaste i Finland, så är de fortfarande för långa inom icke-brådskande vård. Vi bör arbeta för att förbättra situationen ytterligare, säger Virolainen.

Ändrat : 26.9.2019 15:45
Skapad : 14.11.2017 10:30