Åucs-ledda Sleevepass-forskningen avslöjar:

Operationsmetoderna av sjuklig fetma är effektiva på lång sikt

Med de två befintliga operationsmetoderna av sjuklig fetma som används i Finland får man ett gott resultat på lång sikt i uppföljningen på fem år, både vad gäller viktnedgången och associerade sjukdomar. De internationellt banbrytande forskningsresultaten om jämförelsen av magsäckens sleeve-gastrektomi och bypassoperation rapporterades i den prestigefyllda publikationen JAMA (Journal of American Medical Association) den 16.1.2018.

Laihdutusleikkaus-Tyksissä.gif

Sjuklig fetma är en kronisk sjukdom och man kan utvärdera vårdresultaten genom att utgå från resultaten på lång sikt. Magsäckens sleeve-gastrektomi är en nyare åtgärd än bypassoperation av magsäcken. Det har inte tidigare funnits tillgängliga resultat på lång sikt om dessa forskningar där man jämför olika bariatriska operationsmetoder.

Överviktsepidemin är ett världsomfattande problem. I Finland lider fem procent av männen och sju procent av kvinnorna av svår (BMI över 35kg/m2) eller sjuklig fetma (BMI över 40 kg/ m2). I USA har i genomsnitt en tredjedel av befolkningen ett viktindex som överskrider definitionen på fetma och cirka 5-10 procent av befolkningen lider av sjuklig fetma.

En person som lämpar sig för bariatrisk operation i Finland, enligt rekommendationen "God medicinsk praxis", definieras som en som har en viktindexnivå på över 40kg/m2 eller över 35 kg/m2 kombinerat med sjukdomar som är associerade till övervikt, såsom diabetes eller blodtryckssjukdom. Enligt forskning är kirurgi den mest effektiva vårdmetoden av sjuklig fetma och dess effekt har påvisats på kort sikt och på medellång sikt. I den färska forskningen jämfördes resultaten på lång sikt av två olika operationsmetoder.

- Vår forskningshypotes var att resultaten på lång sikt av sleeveoperationen, vilken är en lite enklare åtgärd, skulle motsvara resultaten av bypassoperationen, berättar Sleevepass-forskningens ledare, docent och överläkare i jourkirurgi Paulina Salminen från Åucs.

I Sleevepass-undersökningen (SLEEVE vs. byPASS) deltog allt som allt 240 patienter mellan mars 2008 och juni 2010. I undersökningen deltog patienter för vilka kraven till kirurgisk behandling uppfylldes och för vilka det inte fanns några kontraindikationer för operativ behandling.

- Viktnedgången var bättre i bypassoperationen men skillnaden var inte kliniskt betydande enligt de gränser vi satt upp på förhand, säger Paulina Salminen.

I båda operationerna var viktnedgången god och bestående i uppföljningen fem år senare. Efter sleeveoperationen gick patienterna ner 49 procent i vikt och efter bypassoperationen 57 procent. Det fanns inga skillnader angående diabetes eller förhöjda fettvärden mellan de två operationsmetoderna.

Vad gäller blodtryckssjukdomar var det en större andel patienter som genomgått bypassmetoden som kunde lämna bort sin medicinering, jämfört med de som genomgått sleevemetoden. Livskvaliteten blev betydligt bättre än före operationen i båda grupperna och här fanns ingen skillnad mellan metoderna. Det fanns inte heller någon skillnad mellan metoderna vad gäller komplikationer under operationen.

För patienter med reflux väljs i första hand bypass som operationsmetod, menar Salminen. En del av de patienter som har refluxsjukdom fick värre refluxsymtom efter sleeveoperationen och därför byttes sleeveoperationen till bypassoperation.

I Finland är mängden bariatriska operationer i proportion till befolkningen bland de lägsta i västra Europa. Alla patienter som skulle ha nytta av en bariatrisk operation kommer inte heller till utvärdering av operationsbehovet. Till exempel i Sverige görs två eller tre gånger fler bariatriska operationer än i Finland, i förhållande till populationen.

- En bariatrisk operation passar för de flesta patienter, som inte på egen hand lyckas gå ner bestående i vikt och som inte har en betydligt förhöjd operationsrisk. I Finland bör man också bli bättre på att uppmärksamma hälsorisken av fetman och av associerade sjukdomar i valet av patienter. Man borde också skicka överviktiga patienter för utvärdering av operation med lägre tröskel än vad man gör idag. Vårdresultaten av de båda befintliga operationsmetoderna i vårt land är goda, sammanfattar överläkare Paulina Salminen.

Sleevepass-forskningen är en nationell randomiserad mångcenterforskning, i vilken man jämförde magsäckens sleeve-gastrektomi och bypassoperation i vården av sjuklig fetma. I undersökningen deltog tre sjukhus i Finland: Åucs, Vasa centralsjukhus och HUCS.

Åucs har stött forskningen med sjukvårdsdistriktets statliga forskningsfinansiering.

Publikation:

Paulina Salminen, Mika Helmiö, Jari Ovaska, Anne Juuti, Marja Leivonen, Pipsa Peromaa-Haavisto, Saija Hurme, Minna Soinio, Pirjo Nuutila, Mikael Victorzon: Effect of Laparoscopic Sleeve Gastrectomy vs. Laparoscopic Roux-en-Y Gastric Bypass on Weight Loss at 5 Years Among Patients with Morbid Obesity: The SLEEVEPASS Randomized Clinical Trial. JAMA 2017.

Forskningsgruppens ledare och ansvariga forskare docent Paulina Salminen arbetar som överläkare i jourkirurgi på Åucs. Som andra ansvariga person är professor och överläkare Mikael Victorzon från Vasa centralsjukhus. Forskningen är en del av specialistläkare Mika Helmiös doktorsavhandling. Helmiö arbetar på Åucs.

Övriga medlemmar i forskningsgruppen är docent Jari Ovaska (Åbo), MD Anne Juuti (Helsingfors), docent Marja Leivonen (under forskningen Helsingfors, numera Seinäjoki), MD Pipsa Peromaa-Haavisto (Tammerfors), biostatistiker Saija Hurme (Åbo universitet), MD Minna Soinio (Åbo) och professor Pirjo Nuutila (Åbo).

Text: Tuula Vainikainen

Bild: Åucs

Ändrat : 24.1.2018 13:28
Skapad : 24.1.2018 09:25