Reformen av social- och hälsovårdstjänster påskyndas i Egentliga Finland

Kommunerna och samkommunerna för social- och hälsovård i Egentliga Finland har beslutat att i samarbete förnya sina social- och hälsovårdstjänster oberoende av tidsplanen för den riksomfattande beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Reformarbetet inleds genast.

Kommunerna och samkommunerna för social- och hälsovård i Egentliga Finland är eniga om att det är nödvändigt att förnya social- och hälsovårdstjänsterna i landskapet med en snabb tidtabell. Som utvecklingsverktyg används en organisationsplan där man samlat de utvecklingsobjekt som upplevs som de viktigaste i området och som gäller alla organisationer.

– Vi har medvetet lyft fram organisationsplanen i en stark roll vid förnyandet av social- och hälsovårdstjänsterna. Alla kommuner och samkommuner i Egentliga Finland har förbundit sig till planen och vi har en gemensam vilja att fortsätta utifrån det arbete som redan gjorts. Vi håller på att inleda detta som det första landskapet i Finland, i andra landskap har organisationsplanen för social- och hälsovårdstjänster inte en lika stark roll, berättar Antti Parpo, förändringsdirektör vid Åbo stad.

Alla kommuner och samkommuner för social- och hälsovård är överens om att det arbete som genomförts i fråga om social- och hälsovårdsreformen som föll under våren 2019 inte får lämnas outnyttjat i Egentliga Finland.

– Kommunerna kan inte frysa den innehållsmässiga utvecklingen av social- och hälsovårdstjänster och vänta på den riksomfattande social- och hälsovårdsreformen. Vi kan inte heller stanna kvar på planeringsnivån, utan alla resurser ska riktas på handlingar. Organisationsplanen är ett fast inslag av utvecklingen av välfärdssektorn i Åbo stad, berättar sektordirektör Riitta Liuksa.

Effekt uppstår i samarbete

Utgångspunkten för organisationsplanen är att tjänsterna fungerar kostnadseffektivt och svarar mot kundernas behov. Dessutom vill man trygga kunderna tillgång till tjänster vid rätt tidpunkt och bättre digitala tjänster.

– Med tanke på patienten är det viktigaste tillgång till tjänsten och att man får rätt slags hjälp. Att få till stånd en genuin ändring förutsätter satsningar på att den första kontakten fungerar samt på bedömningen av vårdbehov. En del av hjälpen kan ges som telefontjänst eller digitala tjänster i olika format, men man måste även förbättra utbudet av fysiska serviceställen, säger Göran Honga, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts vikarierande direktör.

För varje delområde har utsetts en person som är ansvarig för förberedelserna och som först arbetar vid sidan av sitt eget arbete, och bakgrundsorganisationerna tilldelar en arbetsinsats för den gemensamma utvecklingen. Om regeringen börjar förbereda social- och hälsovårdsreformen snabbt, utgör det utvecklingsarbete som pågår i Egentliga Finland en grund för den kommande reformen.

Det görs separat enligt överenskommelse pilotförsök för utvecklingsåtgärder i olika organisationer innan de införs i större omfattning. Vid verkställande utnyttjas det nationella programmet Framtidens social- och hälsocentral. 

De mest centrala utvecklingsobjekten i Egentliga Finland:

  • Främjande av välfärd och hälsa
  • Utveckling av somatiska hälsovårdstjänster, inklusive akutvårdstjänster
  • Munhälsovård
  • Rehabiliterings-, vård- och omsorgstjänster för åldringar
  • Tjänster för barn, unga och familjer
  • Mentalvårds- och missbrukstjänster, socialtjänster för personer i arbetsför ålder och handikappservice
  • Informationsledning
  • Utveckling av elektroniska tjänster
  • Förnyande av kund- och patientuppgiftssystem

Organisationsplanen ska godkännas i alla 27 kommuners beslutsfattande och i fullmäktige för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 26.11.2019.

Den första organisationsplanen för hälsovård utarbetades i Egentliga Finland 2013. Under 2016 utvidgades planen för att gälla hela social- och hälsovården. Den plan som godkänts nu gäller åren 2019–2020 och utgör en grund för utvecklingen under de kommande åren.

 

Ändrat : 20.11.2019 10:33
Skapad : 20.11.2019 10:30