Sjukvårdsdistriktet hade nytta av Åucs sjukhusreform

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt fick både ekonomisk och funktionell nytta då det i enlighet med den så kallade Ett sjukhus -modellen i början av år 2015 anslöt tre kretssjukhus till att bli delar av Åbo universitetscentralsjukhus (Åucs). Då blev kretssjukhusen Åucs närsjukhus.

Enligt den rapport som 26.3.2019 framlades för sjukvårdsdistriktets styrelse erhöll man en omedelbar nytta på omkring 7,9 miljoner euro av förändringen. Den uppstod huvudsakligen genom att de jourkretsar som blivit onödiga på kretssjukhusen slopades och genom en minskning av vårdavdelningsplatserna. Också personalstyrkan minskade som en följd av naturlig avgång och på grund av att personalen frivilligt sökte sig till andra tjänster.

Sedermera har allt fler patienter överförts till sjukvårdsdistriktet och det har uppstått nya skyldigheter som en följd av centraliseringen av specialsjukvården och jourförordningen, något som under perioden 2015–2019 för Åucs medfört extra kostnader på ungefär 6,9 miljoner euro. En betydande del av den nytta som erhållits av Ett sjukhus -projektet har gått åt till att ordna med de nya behandlingarna, något som också märks i den betydande inkomstökningen från kommuner som inte tillhör kommunförbundet. Utan Ett sjukhus -reformen skulle förverkligandet av dem ha varit svårt. Sjukvårdsdistriktet har dessutom haft ekonomisk nytta på grund av funktionella förändringar såtillvida, att behovet av grundrenovering av byggnaderna har varit mindre än vad som planerats.

Sjukhusreformen underlättade genomföringen av förändringarna

Enligt sjukhusdirektör Petri Virolainen, som presenterade rapporten, måste man utöver den ekonomiska nyttan också utvärdera den funktionella nyttan, något som märks i form av en kvalitetsförbättring. Att bedöma den ekonomiskt är svårt och delvis för tidigt.

– De ändringar som genomförts var en följd av den riksomfattande jourförordningen och förordningen om centralisering av kirurgisk verksamhet och skedde i enlighet med kraven i dem. Förordningarna om jouren och centraliseringen medförde också nya skyldigheter och en bedömning av effekterna är därför inte entydig. Vi uppskattar i alla fall att vi av utomstående betalare fått ungefär sju miljoner euro i extra inkomster, det arbete som behövdes för det här skulle vi inte ha kunnat göra utan den här verksamhetsreformen, säger Virolainen.

Petri Virolainen 

Enligt sjukhusdirektör Petri Virolainen skulle det utan Ett sjukhus -projektet ha varit svårt att genomföra de obligatoriska ändringar som lagen förutsätter, eller de skulle åtminstone ha blivit att kosta mycket mer.

– Ett sjukhus -projektet gjorde det märkbart lättare att genomföra de förändringar som jourförordningen och förordningen om centralisering av kirurgisk verksamhet förutsätter. Där förändrades den funktionella profilen för Salo, Loimaa och Vakka-Suomi sjukhus märkbart, konstaterar Virolainen.

Närsjukhusens öppenvårdstjänster ökade

Som en följd av förändringarna har jouren dygnet runt och sådan kirurgisk verksamhet som kräver behandling på vårdavdelning upphört på Loimaa och Vakka-Suomi sjukhus. I Salo blev samjouren dygnet runt och den kirurgiska verksamheten kvar, men också där har förlossningarna och kvinnoklinikens vårdavdelningar upphört med sin verksamhet.

Som en motvikt har den öppna hälsovården och den polikliniska kirurgin utökats på närsjukhusen. Inom många specialiteter har patienterna nu en kortare väg till läkarens mottagning eller till en sådan åtgärd som utförs polikliniskt. Överlag har vårdindikationerna och processerna förenhetligats på alla Åucs sjukhus.

Virolainen påpekar att genom Ett sjukhus -projektet sparade man också i byggnadsinvesteringarna.

– Till exempel kunde de stora renoveringar av operationssalarna som var planerade på Loimaa och Vakka-Suomi sjukhus genomföras i märkbart mindre skala. Inom Salo sjukhusprojekt har specialsjukvårdens andel blivit klart mindre än det ursprungliga behovet, något som minskar investeringskostnaderna. 

Andra ärenden på mötet

Styrelsen beslutade för sin del godkänna och underteckna bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2018 och överlämna dem till revisorerna för granskning.

Om övriga ärenden som tagits upp på mötet beslutade eller antecknade styrelsen för kännedom i enlighet med resolutionsförslagen.

Föredragningslistor och protokoll publiceras på finska på internetadressen http://vsshp.ktweb.fi.

 

Text: Esa Halsinaho
Foto: Harri Falck 

Ändrat : 7.10.2019 09:26
Skapad : 26.3.2019 14:05