Åucs får utländska forskningspengar:

Snart klarhet i utvecklingen av hjärnhälsan hos vuxna som haft epilepsi som barn  

Man har antagit att hjärnan hos barn med epilepsi åldras snabbare och att störningar i de kognitiva funktionerna tillkommer fortare med åldern än hos friska barn.

Professor Matti Sillanpää leder den så kallade TACOE-forskningsgruppen (Turku Adult Childhood Onset Epilepsy) som uppföljer personer som insjuknat i epilepsi som barn.  Det unika med detta projekt är att personerna uppföljts exceptionellt länge, i ett halvsekel. Den amerikanska stiftelsen Citizens United for Research in Epilepsy har beviljat 250 000 dollar i medel för fortsatt forskning för TACOE-gruppen. Medlen ska användas för att utreda hurdan hälsan, och särskilt hjärnhälsan, är idag hos dem som deltagit i undersökningen under alla dessa år.

neurologia.jpg

Bilden: allmänt foto från en läkarmottagning vid Neurologiska avdelningen, bilden har inte med forskningen att göra.

TACOE-gruppen utreder omständigheterna som förenas med eller som skyddar mot förtidigt åldrande av hjärnan hos personer som insjuknat i epilepsi som barn eller unga vuxna. Patientdatamaterialet som i tiden insamlades vid Åbo universitetscentralsjukhusdistrikt är unikt i sitt slag. Barn som insjuknade i epilepsi i åldern 0–15 år har uppföljts fram till år 2012 med regelbundna intervaller till en genomsnittsålder på 56 år. Totalt 103 personer deltog i den senaste uppföljningsundersökningen.

- En prospektiv (framåtblickande) uppföljningsstudie som pågått så länge är unik i hela världen. För fem år sedan genomgick dessa personer ingående och grundliga undersökningar av allmäntillstånd, hjärnans struktur och hjärnans funktion. Vi har fått värdefull information om hur strukturen och funktionen av hjärnan hos personer som haft epilepsi som barn förändras i jämförelse med friska kontrollpersoner. Den information som vi fick vid senaste uppföljningsundersökningar manar oss till att utreda om förändringarna blir allt större med åldern, berättar professor Matti Sillanpää, ledare för forskningsprojektet.

I det nyaste skedet av forskningsprojektet är det meningen att utreda åtminstone tre frågor:  kännetecknas personer med förändringar i hjärnan av några särskilda egenskaper; visar bildundersökningar av hjärnan en ökning av tidigare observerade förändringar; och försämras dessa personers kognitiva funktioner i förhållande till kontrollpersoner.  Forskarna är också intresserade av att få veta om vuxna medelålders personer med epilepsi i barndomen uppvisar sådana egenskaper som man kunde påverka i preventivt syfte för att skydda hjärnan innan personerna når ålderdomen. Svaren på dessa frågor söks genom att upprepa undersökningarna av hjärnans struktur, funktion och förändringar i 5–6 år efter senaste undersökning. Personerna i undersökningen är nu i åldern 54–71 år. Med bildundersökningarna av hjärnan kommer forskningsgruppen att granska särskilt ingående kumuleringen av substansen beta-amyloid.

- Detta forskningsprojekt kommer att ändra våra uppfattningar om vad epilepsi egentligen är genom att påvisa hur hjärnan åldras och hur de kognitiva funktionerna försvagas.  Särskilt viktigt är att identifiera de faktorer som förutspår förändringarna i hjärnan. Att få pålitliga svar på dessa frågor är endast möjligt genom projekt av typen TACOE där uppföljningstiden är ovanligt lång. Vi uppföljer livscykeln hos personer som fått epilepsi under sin barndom ända upp till mogen vuxen ålder och registrerar systematiskt hur deras epilepsi ändrats, hurdan deras livsstil varit under livets gång och hur de klarar sin sociala miljö, berättar professor Sillanpää.

TACOE-projektet leds av professor Matti Sillanpää (barnneurologi och allmänmedicin, Åbo universitet) och bland forskarna finns dessutom professor Bruce Hermann (neurologi, medicinsk fysik och radiologi, universitetet i Wisconsin), docent Juho Joutsa (verksamhetsområdet neuro, Åucs och bildcentralen Martinos, Harvard University, Boston), docent Mira Karrasch (psykologi, Åbo Akademi), professor Riitta Parkkola (Egentliga Finlands avbildningscentral, Åucs), professor Juha Rinne (Nationella PET-centret och verksamhetsområdet neuro, Åucs), professor Shlomo Shinnar (avdelningarna för neurologi, pediatrik, epidemiologi och demografi, Albert Einstein University, New York) och Petri Tiitta psykol. mag. (Turun normaalikoulu, Åbo universitet).

Under åren har projektet finansierats bl.a. av forskningsmedel som staten tilldelat  Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt samt av stiftelsen Pro Humanitate. Det nya forskningsunderstödet på 250 000 dollar har beviljats av stiftelsen Citizens United for Research in Epilepsy.

 

Text: Tuula Vainikainen

Ändrat : 21.12.2017 10:51
Skapad : 21.12.2017 10:45