Sömn- och andningscentret vid Åucs driver behandling av sömnapné

Tandläkare hjälper vid sömnstörning

Det nationella Sömn- och andningscentret vid Åbo universitetscentralsjukhus (Åucs) har som mål att främja tillgången på sömnapnébehandling i hela landet. Ett led i detta är att göra apnéskenan bättre känd och att garantera tillgången på apnéskenor. Teuvo Ranki från Åbo blev av med sin dagtrötthet tack vare apparaten.

Teuvo-Ranki.jpg 

Teuvo Ranki använder sömnapnéskena, modell dubbelskena, varje natt. 

Sömnapné är en veritabel folksjukdom i Finland, och allt flera i Egentliga Finland har fått hjälp av sömnapnéskenan, en apparat som hålls i munnen då man sover.

Teuvo Ranki, 70, säger sig ha lidit av sömnapné i ett par decennier. Hustrun Hannele Köngas har inte fått sova på grund av makens högljudda snarkningar och särskilt av andningsavbrotten under sömnen.

– Snarkandet väckte mig ibland ofta, ibland mer sällan, säger Köngas.

Ranki besvärades mest av trötthet dagtid. Han drabbades bland annat av trötthetsskov som tvingade honom att avbryta bilkörning. Det var svårt att kliva ur sängen på morgnarna.

– Jag trodde att det var frågan om vitaminbrist eller initiativlöshet, berättar byggnadsarkitekt Ranki, fortfarande verksam som företagare.

Man kom sömnapné på spåret, då Ranki remitterades för minnesundersökningar, där man också tog upp frågor kring sovande. Han undersöktes vid Åucs lungklinik där man utredde hur han andades medan han sov. Hälsocentralläkaren gav honom råd för hemvård, till exempel att använda en strumpboll under ryggen.

Ett år senare upprepades sömn- och andningsregistreringen. Därefter remitterades Ranki till kliniken för mun- och käksjukdomar vid Åucs, där man planerade en apnéskena åt honom. Han fick en individuellt anpassad skena i början av hösten 2018 och sedan dess har han märkt en tydlig förändring i sitt liv.

– Redan efter första natten med skenan i munnen märkte jag att jag var piggare, säger Ranki.

Apnéskenan underlättar andningen

Jarkko-Vuoriluoto.jpg

Specialisttandläkaren i tandreglering (ortodoni) Jarkko Vuoriluoto undersöker om behandling med skena är lämplig för patienten. Om så är fallet, väljer han en lämplig typ av skena för patienten.

Specialisttandläkaren i tandreglering (ortodoni) Jarkko Vuoriluoto vid Åucs klinik för mun- och käksjukdomar utreder om en sömnapnépatient kan behandlas med skena.

– Skenan skjuter underkäken framåt.  Detta öppnar svalget och underlättar på så sätt andningsförloppet. För att apparaten ska vara till nytta, måste patientens underkäke vara tillräckligt rörlig. Tänderna måste också vara i skick, berättar Vuoriluoto.

Om patientens mun är i skick, görs en mall av käken och en anpassad skena designas. Skenan tillverkas av en tandtekniker. Patienten besöker tandläkare en gång till för att få skenan anpassad i munnen.

– Anpassningsskedet är viktigt eftersom apparaten måste sitta väl i munnen för att vara bekväm att använda. Inledningsvis kan den dock kännas obekväm i munnen, berättar Vuoriluoto.

Om sömnapnén är lindrig behandlas den oftast med en ansiktsmask som används med en tryckluftspump för att hålla andningsvägarna öppna. Skenan är nästan lika effektiv som ansiktsmasken.

Sömnapné identifieras ofta av tandläkare

VastuualuejohtajaTero Soukka.jpg

Avdelningsöverläkare Tero Soukka, ansvarig regionchef för mun- och käksjukdomar, använder sig av 3D-modellering för planering av kirurgisk behandling.

Sömn- och andningscentret vid Åucs sammanför kunnandet från många specialiteter. Tandläkarna utgör en måhända mindre känd men synnerligen viktig yrkesgrupp vad gäller diagnostik och behandling av sömnapné.

– Tandläkaren kan bedöma huruvida patientens mun- och käkstruktur kunde stå i samband med patientens sömnproblem. Regelbundna tandläkarbesök hör ju till och sömnapnépatienter kunde den vägen bättre identifieras och få vård, berättar avdelningsöverläkare Tero Soukka, ansvarig regionchef för mun- och käksjukdomar vid Åucs.

Han leder arbetsgruppen kring apnéskenor och kirurgisk behandling av apné som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet. Arbetsgruppens uppgift är att koordinera och erbjuda utbildning i frågan. Målsättningen är att skapa enhetliga vårdstigar i hela landet. Oberoende av var man bor, borde varje finländare ha tillgång till apnéskena för samma pris.

– Om en person har konstaterats ha sömnapné, ska hen ha möjlighet att via hälsocentralen eller sin företagsläkare få en sömnapnéskena till priset av ett poliklinikbesök inom specialsjukvården, säger Soukka.

Personer med lindrig sömnapné kan vårdas inom primärhälsovården. Numera prissätter olika kommuner sömnapnéskenorna olika.

Användningen av sömnapnéskenor har ökat stadigt. Ifjol inkom nästan 200 remisser gällande denna fråga till Åucs tandklinik, i år är siffran över 100 större. För yngre sömnapnépatienter övervägs också kirurgisk behandling. Enligt arbetsgruppens riktlinjer kan sådana operationer utföras vid de universitets- eller centralsjukhus som har tillgång till 3D-planering.

Nationella ansvaret hos Åucs

Tarja-Saaresranta.jpg

Tarja Saaresranta, avdelningsöverläkare och chef för Sömn- och andningscentret, anser att situationen för patienter med sömnsvårigheter kommer att förbättras, då sömnskötare utbildas för hälsocentraler och inom företagshälsovården.

Sömn- och andningscentret vid Åucs ålades från och med början av detta år att på nationell nivå ansvara för hur behandlingen av sömnstörningar ska förenhetligas.  Tarja Saaresranta, avdelningsöverläkare och chef för centret, anser att de riktlinjer som arbetsgruppen för sömnapnéskenor dragit kan få en väsentlig betydelse för alla som dras med sömnstörningar. 

– Tillgången på sömnapnéskenor förbättras och den ekonomiska belastningen för patienten minskar. Vi har också påbörjat utbildningen av sömnskötare, vilket kommer att förbättra identifieringen av sömnapné bland befolkningen. Hon berättar också att det finns planer på att erbjuda tandhygienister särskild utbildning i dessa frågor.

I centrets regi arbetar totalt elva utvecklingsteam. Avdelningsöverläkare Soukkas team är ett av dessa.

Pigg på morgonen

Teuvo Ranki berättar att hans käk började värka då han använde apnéskena. Men detta gick om då han använde skenan bara varannan natt under de två första veckorna. Skenan har också justerats sedan behandlingen inletts. Nu har han använt skenan i ett par månader och tycker att det hela löper rätt bra. Efter en god natts sömn känner han sig pigg hela dagen.

– Vad är bättre än att stiga upp pigg och kry på morgonen, utbrister han.

 

Text och bilder: Suvi Vainio

 

Ändrat : 20.11.2018 11:14
Skapad : 20.11.2018 11:00