”Varje kvinna har rätt till två bröst”

Den 12 oktober firades Rosa bandets dag. Åbo universitetscentralsjukhus plastikkirurg och ansvarsområdesdirektör Ilkka Koskivuo svarar på de vanligaste frågor om bröstcancer och i synnerhet kirurgiska korrigeringsoperationer.Ilkka_Koskivuo1-roosa_web.jpg

På bilden: Ilkka Koskivuo.

Cirka 5000 kvinnor insjuknar i bröstcancer i Finland per år. Bröstcancer har alltså blivit vanligare men har det också blivit vanligare bland unga?

– Den genomsnittliga åldern att insjukna i bröstcancer är cirka 60 år. Vi får emellanåt avvikande unga patienter men enligt statistiken har bröstcancer inte blivit vanligare bland unga.

Hur många tillfrisknar?

– Överlevnaden är över 90 procent i femårsuppföljningen. Bröstcancern kan trots allt förnya sig, också efter en längre tid. Nuförtiden är cancermedicinerna så pass effektiva att de på sätt och vis skjuter upp cancerns förnyelse. I tioårsuppföljningen är överlevnaden också hög, över 80 procent.

Varför är vissa nöjda med ett mediokert resultat i samband med en bröstkorrigering medan vissa inte nöjer sig med något alls?

– Bröstkorrigering efter bröstcancer kräver ofta fler än en operation. Ibland vet man vid den första operationen att det behövs flera och ibland uppstår operationsbehov oplanerat. Patienterna är helt olika från fall till fall. I medeltal är finländska patienter mycket nöjda och lyckliga över att de får ett nytt bröst. Men det finns också de som inte är nöjda. Det estetiska resultatet är inte det enda som inverkar på om man är nöjd eller inte. I många fall inverkar livssituationen och känslan av bröstets naturlighet på hur nöjd patienten är. En patient kan också ibland skjuta ifrån sig den rädsla och ångest som bröstcancern för med sig genom att fokusera på själva bröstet, som i själva verket aldrig blir helt perfekt.

Är bröstcancerpatienternas förväntningar på det nya bröstet för höga?

– Ofta kan det vara så. Vi bör ge mycket information till patienten och mycket tid till att svara på frågor och ge en realistisk bild av det nya blivande bröstet. Patienten bör ha realistiska förväntningar och jämföra situationen med ett sådant läge där bröstet fattas helt och hållet.

Har det skillnad om man korrigerar bröstet genast i samband med canceroperationen eller om man gör det senare?

– En omedelbar bröstkorrigering är alltid att föredra eftersom slutresultatet oftast är bättre då man kan spara mer av bröstets hud och det blir färre ärr, jämfört med att den korrigerande bröstoperationen görs först i det andra skedet. Däremot finns det fler missnöjda bland dem vars bröst korrigerats genast i samband med canceroperationen eftersom de jämför det korrigerade bröstet med det tidigare "egna" bröstet.

Hur bestämmer man hur bröstet ska korrigeras? För vem passar silikon och för vem passar egen fettvävnad?

– I Finland har man traditionellt sett föredragit korrigering med egen fettvävnad. Ute i världen, till exempel i USA, gör man däremot fler korrigeringar med endast implantat. I USA har de en försäkringsbaserad finansiering och därför görs implantatkorrigeringar, vilka är kostnadseffektiva på kort sikt. Däremot finns det nackdelar på lång sikt med implantat. De kan föråldras med tiden och de kan få förhårdnader. Ett bröst av egen vävnad är evigt och det föråldras med patienten. Vävnaden behövs inte heller bytas ut. Vi har också mycket kombinationer, där vi använder både implantat och egen vävnad. Vävnad kan tas nästan varifrån som helst: till exempel från inre låren, övre ryggen, nedre magen eller de så kallade "love handles", det vill säga fettet på båda sidorna, nedanför midjan.

Hur nödvändigt är det att skapa ett nytt bröst? Vi kan trots allt leva med endast ett bröst eller utan bröst.

– Varje kvinna har rätt till två bröst. Det är inte fråga om en skönhetsoperation utan om en korrigering efter cancer. Att ett bröst fattas är inte endast en estetisk sak. Det påverkar också mycket annat. Till exempel om du vågar gå i bastun med dina arbetskamrater. Det har också fysiska effekter, ifall ditt ena bröst är stort och det andra fattas så kan du få problem med hållningen och smärta i nacken och axlarna. Det finns alltså helt medicinska grunder till varför man korrigerar brösten efter cancer. Däremot är en bröstkorrigering inte obligatorisk för någon och patienten kan också välja att inte genomgå en sådan. Det är också rätt beslut om en kvinna så väljer.

Finns det bevis på att risken för att cancern förnyar sig är mindre om man också tar bort det andra, friska bröstet?

– Det andra bröstet tas bort i särskilda fall där vi vet att patienten har genfelet BRCA 1 eller 2, som ofta leder till bröstcancer. Ifall genfelet konstateras är risken för återfall hög och då kan man också ta bort det andra friska bröstet om patienten så önskar. På Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts område känner vi till cirka 60 släkter, där detta ärftliga genfel förekommer.

 

Text och bild: Nadine Karell

Ändrat : 12.10.2018 15:53
Skapad : 12.10.2018 15:45