Seminarieeftermiddag: På väg mot god service på svenska

Nästan hundra deltagare: sjukhuspersonal, patienter, anhöriga, andra intresserade, samlades idag 3.11 på Åucs för att diskutera kommunikation i vården.

Språkskyddssekreterare Johanna Lindholm från Folktinget gav en överblick över patientens språkliga rättigheter enligt lagen. Enligt lagen har patienten rätt att få all vård, både den skriftliga och den muntliga delen på sitt modersmål finska eller svenska.

- Det lönar sig att lägga vikt vid telefonservice också på svenska, det är oftast per telefon som den första kontakten med patienten sker. Allra viktigast är ändå ett gott bemötande och att visa att man försöker.

Johanna Lindholm påpekade också att det krävs tillräckliga resurser för att få vården att fungera på två språk. Till exempel översättning av epikriser kräver tillräckliga resurser.

- Det är en enorm översättarresurs som krävs för att få det att fungera.

Kommunikationsforskare, docent Camilla Lindholm lyfte fram att språket inte bara är för att förmedla budskap utan att vara i kontakt med andra människor. När det gäller service på svenska så finns det enligt henne många goda insatser här och där, men det som skulle behövas är systematik.

- Ibland måste man tyvärr välja att få vård på sitt modersmål eller sakinnehåll.

Patientvänligt och på klarspråk

Stina Niemi-Leppäsyrjä och Aino Öhman från Språktjänsterna vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt betonade vikten av att använda klarspråk för att uppnå bättre vårdresultat. Klarspråk betyder att språket som används är klart, tydligt och mottagaranpassat. På ett sjukhus handlar det också om ett patientvänligt, tryggt språk.

- När sjukvårdsdistriktet strävar efter att bli ett tvåspråkigt sjukhus innebär detta att vi behöver jobba med klarspråk på båda språken. Både tvåspråkigheten och tillämpningen av klarspråk bör stödas av våra ledare, arbetet med språk och kommunikation kräver samarbete på alla nivåer, konstaterar Stina Niemi-Leppäsyrjä.

Seminarieeftermiddagen avslutades med en paneldiskussion kring temat "kommunikation i vården - hur kan vi bli bättre på det?". En av paneldeltagarna, Marica Fihlman,  poängterade att vikten av att ambulanspersonalen också skulle kunna svenska. Den svenskspråkiga patienten som behöver ambulans kan befinna sig var som helst i landskapet.

Specialistläkare Robert Paul deltog också i panelen och enligt honom har det skett en enorm attitydförändring på 30 år.

- Vi är mer öppna och det finns goda intentioner. Vi är här för patienten och om personalen inser detta tar de också patientens modersmål i beaktande.

Paneldiskussion om kommunikationen i vården på gång.
Paneldiskussion om kommunikationen i vården på gång.

Päivitetty: 26.9.2019 14:14