Siirry sisältöön

 Nära samarbete med föräldrarna

 Nära samarbete med föräldrarna

  • Föräldrarna
  • Utbildning
  • Forskning

-familjeorienterad intensivvård


Nära samarbete med föräldrarna (Vanhemmat Vahvasti Mukaan) är en utbildningsmodell som vi utarbetat på vår avdelning. Den är avsedd att främja familjecentrerad vårdpraxis inom intensivvården av prematurer. Utbildningen baserar sig på antagandet att föräldrarnas närhet, omvårdnad och det nya mänskliga förhållandet är livsviktiga för den nyfödda. Denna relation till föräldrarna utgör en väsentlig och oersättlig inramning för barnets tillväxt- och utvecklingsmiljö. Genom närhet och deltagande i vården kan föräldrarna stöda utvecklingen av sitt barn också under den tid då bebisen vårdas på sjukhus.

Ofta har föräldrarna också ett naturligt behov att vårda och skydda sitt nyfödda barn genom närhet och genom att lära känna barnet. Således kan separation från det nyfödda barnet leda stress och obehag för föräldrarna. Föräldrarna har obegränsad rätt att delta i vården av sitt barn på sjukhuset och detta stöder också deras eget välbefinnande. Samtidigt stärks relationen till barnet.

Omständigheter som påverkar hur mycket tid föräldrarna har med sitt barn och hur mycket de deltar i vården av barnet beror på hur föräldrarna blir mottagna, hur de tillåts delta i barnets vård och hur deras åsikter beaktas i frågor gällande barnet. Träningen enligt modellen Nära samarbete med föräldrarna vill också påverka personalen på intensivvårdsavdelningen för nyfödda: man vill påverka personalens sätt att stöda relationen mellan föräldrarna och den nyfödda och givetvis att arbeta i gott samarbete med föräldrarna.

Hela vår personal på prematuravdelningen har utbildats enligt modellen Nära samarbete med föräldrarna och enheten arbetar också som utbildningsenhet.

Behovet för en ny utbildningsmodell uppkom, då man på avdelningen konstaterade att det finns ett behov att ge intensivvård i familjerummen.  Avdelningsöverläkare Liisa Lehtonen hade en vision att denna ändring i den fysiska vårdmiljön måste stödas genom en planmässig ändring av vårdkulturen.

Under åren 2009 – 2012 skapade vi utbildningsmodellen Nära samarbete med föräldrarna (Vanhemmat Vahvasti Mukaan). Utbildningsmodellen grundar sig på forskning och utvecklingspsykologiska teorier. Utbildningen planerades i samarbete med hela avdelningspersonalen med specialpsykolog, doktorn i psykologi Sari Ahlqvist-Björkroth som huvudutbildare.

Under hösten 2012 utvidgades användningen av vår utbildningsmodell till hela Finland med stöd av Barnklinikernas faddrar r.f.   Sedan dess har vi erbjudit utbildning till alla sjukhus i Finland som ger intensivvård för nyfödda.

Innehåll:

Hörnstenen för utbildningen är observation av det enskilda barnets beteende i samråd med föräldrarna. På basis av de gemensamma observationerna uppgörs rekommendationerna för barnet vård. Utbildningen gör att föräldrarna blir hörda i frågor som gäller vården av deras nyfödda barn och därigenom integreras föräldrarna i vårdteamet. Detta ökar förhoppningsvis i sin tur föräldrarnas närvaro hos sitt barn under den tid som barnet är på sjukhus. På lång sikt är syftet att stöda utvecklingen av anknytningsrelationen mellan föräldrarna och barnet och barnets utveckling senare under livet.

Utbildningens längd och genomförande:

Utbildningen grundar sig på att hela personalen utbildas genom personligt mentorskap. Därför beror den exakta längden av utbildningen på avdelningspersonalens storlek. Enheten utser ett team inom sig som består av 2 – 3 blivande skötarmentorer, avdelningsläkaren och avdelningsskötaren.  Teamet deltar aktivt i utbildningen och ansvarar för den på sin avdelning. Enheten engagerar också en arbetshandledare för att leda det reflektiva grupparbete som är en väsentlig del av utbildningen.

Under den 18 månader långa utbildningen erbjuder vi intensiv undervisning och arbetshandledning åt avdelningens mentorer, avdelningsläkare, avdelningsskötare och arbetshandledaren. Mentorerna får fem veckors undervisning som framskrider gradvis under ledning av personliga mentorsutbildare. De övriga deltagarna i utbildningen får teori- och gruppundervisning i två veckor. Dessutom ingår konsultationsbesök till enheten där utbildningen sker, arbetshandledning för skötarmentorerna, utbildningshandböcker och annat undervisningsmaterial.  Utbildningen ges såväl på Åucs som på den enhet som beställt utbildningen.

Kostnaden för utbildningen är 25 000 €/ enhet (+ 23 % moms). Dessutom tillkommer kostnader för vikarier som behövs för att göra det möjligt för skötarmentorerna att ge mentorstöd åt den övriga personalen. Rese- och logikostnader tillkommer. Nyttan av utbildningen i relation till kostnaderna ska sättas i proportion till hur mycket utbildningen kostar per varje enskild deltagare.

Ta gärna kontakt:
Liisa Lehtonen
lianle(at)utu.fi

 

 

 

 

Utbildare:

Specialpsykolog Sari Ahlqvist-Björkroth och professorn i barnsjukdomar, avdelningsöverläkare Liisa Lehtonen ansvarar för teoriundervisningen.

Utbildningsmentorerna Eija Laine, Helena Lindberg, Johanna Nieminen, Eeva Perälä och Sanna Pick ansvarar för mentorskapet för skötarmentorerna.

 

Den första Nära samarbete med föräldrarna -kursen hölls åren 2012 – 2014 för utbildarna samt personalen vid prematurenheterna vid centralsjukhusen i Päijänne-Tavastland och Satakunda.

Effektiviteten av utbildningen enligt principen Nära samarbete med föräldrarna genomgår som bäst vetenskaplig bedömning vid fem intensivvårdsavdelningar för prematurer (universitetsklinikerna i Åbo och Uleåborg samt centralsjukhusen i Björneborg, Lahtis och Vasa).

Forskningen fokuserar på den omedelbara inverkan och på långtidsinverkan av den införda utbildningsmodellen ur barnets, föräldrarnas och personalens synvinkel. Inverkan av Nära samarbete med föräldrarna-utbildningen undersöks i olika sammanhang:  på central- och universitetssjukhus, i mindre och i större vårdenheter som alla har sina särdrag.

De första resultaten av intervjuundersökningarna med sjukskötare visar att utbildningen lyckats med att ändra attityderna och arbetssätten bland den första utbildningskullen.  Efter utbildningen var nämligen föräldrarna på riktigt välkomna till avdelningen när som helst under dygnet, oberoende av om barnet genomgick något ingrepp eller om skötarna hade rapporttider. 

Föräldrarna blev integrerade i vårdteamet, och de inhämtade dagligen värdefull information om hur deras barn mådde.  De deltog också i vårdbeslut. (Axelin A, Ahlqvist-Björkroth S, Kauppila W, Boukydis Z & Lehtonen L: Nurses' Perspective on Effects of Close Collaboration with Parents training program: A Qualitative Study. American Journal of Maternal and Child Nursing, i tryck).

Close Collaboration with ParentsTM Intervention improve parents' psychological well-being and child development. Description of the intervention and study protocol. Behavioural Brain Research 2017;325: 303–310.

Forskningsteam:
Liisa Lehtonen, avdelningsöverläkare, professor i barnsjukdomar, Åbo universitetscentralsjukhus och Åbo universitet, barnsjukdomar
Anna Axelin, doktor i hälsovetenskap, Åbo universitet, Institutionen för vårdvetenskap
Sari Ahlqvist-Björkroth, doktor i psykologi, Åbo universitet, institutionen för psykologi
Simo Raiskila, med. kand., doktorandstuderande, Åbo universitet, barnsjukdomar  

Päivitetty: 8.11.2018 10:38