Siirry sisältöön

Magnetavbildningar och -åtgärder

I magnetavbildning (MK eller MRI) får man utan röntgenstrålar noggranna anatomiska och delvis även funktionella bilder av organismen. Avbildningsobjekt kan vara bland annat hjärnan, ryggraden, lederna, buken, hjärtat, brösten, tarmarna och blodcirkulationen. Med magnetavbildning kan man vid behov genomföra även behandlande åtgärder.

Det finns inga kända biverkningar vid magnetundersökning. Alla patienter kan dock inte undersökas i magnetavbildningsapparat. Hinder för närvaro i magnetavbildningsrummet är till exempel pacemaker och vissa implantat.

Magnetundersökningen är smärtfri. Avbildningen tar vanligen 30-60 minuter. Avbildningen sker i en uppljust och konditionerad magnetavbildningsapparat, som är öppen i båda ändarna. Maskinen för ett starkt ljud, och därför har patienten hörlurar eller öronproppar under undersökningen. Det är möjligt att lyssna på musik under undersökningen.

För att undersökningen ska lyckas förutsätts det att du ligger alldeles stilla, och därför försöker man göra undersökningsställningen så bekväm som möjligt. Under undersökningen har skötaren synkontakt till patienten.  Den undersökta har i sin hand en apparat som vid behov kan användas för att få kontakt med skötaren. Medföljare kan vara med i undersökningsrummet, ifall det inte föreligger hinder för det. 

Magnetavbildningen baseras på magnetegenskaperna hos organens väteatomer. I magnetundersökningen används ofta kontrastmedel, som injiceras i underarmsvenen. Kontrastmedlet underlättar tolkningen av bilderna. Ämnet innehåller inte jod. Kontrastmedlet utsöndras via njurarna till urinblåsan och avlägsnas ur kroppen med urinen.

Päivitetty: 12.3.2018 11:44

 Bilddiagnostikenheter

 

 

AD2-röntgenGP0|#cba8e08f-9ee0-4b0c-9b79-46b8c529b32d;L0|#0cba8e08f-9ee0-4b0c-9b79-46b8c529b32d|Åucs Stamsjukhus, Åbo;GTSet|#f4996b33-405e-4d21-bbdf-cc18dc8f8947;GPP|#5e3ddc24-776f-4ee5-a9d5-70a0ce2a513b
Loimaa röntgenGP0|#815e81ed-9f6e-4cca-9a94-d785441fc25a;L0|#0815e81ed-9f6e-4cca-9a94-d785441fc25a|Åucs Loimaa sjukhus;GTSet|#f4996b33-405e-4d21-bbdf-cc18dc8f8947;GPP|#5e3ddc24-776f-4ee5-a9d5-70a0ce2a513b
TG2 JourröntgenGP0|#cba8e08f-9ee0-4b0c-9b79-46b8c529b32d;L0|#0cba8e08f-9ee0-4b0c-9b79-46b8c529b32d|Åucs Stamsjukhus, Åbo;GTSet|#f4996b33-405e-4d21-bbdf-cc18dc8f8947;GPP|#5e3ddc24-776f-4ee5-a9d5-70a0ce2a513b
Salo röntgenGP0|#80be7fc7-2348-4cc2-8903-85027af7ad7e;L0|#080be7fc7-2348-4cc2-8903-85027af7ad7e|Åucs Salo sjukhus;GTSet|#f4996b33-405e-4d21-bbdf-cc18dc8f8947;GPP|#5e3ddc24-776f-4ee5-a9d5-70a0ce2a513b
TC2 röntgenGP0|#cba8e08f-9ee0-4b0c-9b79-46b8c529b32d;L0|#0cba8e08f-9ee0-4b0c-9b79-46b8c529b32d|Åucs Stamsjukhus, Åbo;GTSet|#f4996b33-405e-4d21-bbdf-cc18dc8f8947;GPP|#5e3ddc24-776f-4ee5-a9d5-70a0ce2a513b
Åucs Kirurgiska sjukhusets röntgenGP0|#c8cd3938-22f0-470f-9d84-e47b96cd8036;L0|#0c8cd3938-22f0-470f-9d84-e47b96cd8036|Åucs Kirurgiska sjukhus;GTSet|#f4996b33-405e-4d21-bbdf-cc18dc8f8947;GPP|#5e3ddc24-776f-4ee5-a9d5-70a0ce2a513b
Nystads röntgenGP0|#68ca4965-85e9-4256-afa6-a4f068e94aa8;L0|#068ca4965-85e9-4256-afa6-a4f068e94aa8|Åucs Vakka-Suomi sjukhus;GTSet|#f4996b33-405e-4d21-bbdf-cc18dc8f8947;GPP|#5e3ddc24-776f-4ee5-a9d5-70a0ce2a513b