Coronavåren har varit förlustbringande för sjukvårdsdistriktets ekonomi

Resultaträkningen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt för tiden januari-april 2020 uppvisar ett underskott på 3,0 miljoner euro. Under motsvarande tid i fjol visade resultatet ett överskott på 4,4 miljoner euro. 

ÅUCS_coronabild.jpg 

Den reguljära sjukvården minskade på grund av att sjukvårdsdistriktet fokuserade på att motarbeta coronaviruspandemin.

– Det blev nödvändigt att i reducera kraftigt den elektiva (icke-brådskande) verksamheten för att möjliggöra den höjda beredskapen och ökade kapaciteten av intensivvården som beredskapslagen förutsatte. Patienterna avbokade också själva sina mottagningstider för undersökningar och vård, påpekar Matti Bergendahl, sjukvårdsdistriktets direktör.

Sean början av juni har sjukvårdsdistriktets verksamhet återställts till den normala, men samtidigt bibehålls beredskapen inför en eventuell ny epidemivåg. Inverkan av undantagsförhållandena syns fortfarande i ekonomin.

– Om vi lyckas normalisera helt vår verksamhet till årets slut, kommer det kumulativa obudgeterade underskottet på grund av undantagsförhållandena år 2020 att uppgå till 37 miljoner euro, konstaterar han.

Statsrådet föreslår i sin fjärde tilläggsbudget ett belopp på 200 miljoner euro för sjukvårdsdistrikten.

– Universitetssjukhusdistrikten har vädjat till regeringen att staten skulle ersätta vårt ansvarstagande och den försämrade ekonomin som detta föranlett i form av direkt stöd. Vi inväntar fortfarande närmare information om hur fördelningen av ersättningen kommer att bli. Vi är nöjda att våra behov har hörsammats, säger Bergendahl.

Färre remisser, färre patienter

Under årets första kvartal inkom det nästan 13 procent färre remisser till sjukvårdsdistriktet än under motsvarande period år 2019. Antalet personer som erhöll tjänster av sjukvårdsdistriktet sjönk med 2,2 procent.

Antalet jourbesök på Åucs Akuten minskade med 17,6 procent i jämförelse med motsvarande tid i fjol. Antalet operationer och dagkirurgiska ingrepp minskade sammanlagt med 11 procent jämfört med 2019.

Antalet patienter i kö för vård ökade under våren. Antalet patienter i kö i 6 månader eller mera var i slutet av april 435, i slutet av år 2019 259 och i slutet av april 2019 184 patienter.

– Det var glädjande att inom psykiatrin sköttes t.o.m. flera patienter än i fjol, vilket berodde på ökad användning av distansmottagningar per video, berättar Bergendahl. Antalet producerade psykiatriska vårddygn inom specialsjukvården ökade med 9 procent under tiden januari–april 2020 jämfört med motsvarande tid år 2019. Antalet öppenvårdsbesök ökade med knappt 6 procent jämfört med året innan.

Återspeglas år 2021

Sjukvårdsdistriktet baserar sin budget för år 2021 på gällande planer, enligt vilka medlemskommunernas betalningsandelar får öka med högst 2,5 procent per år under åren 2020–2022.

Under pågående år uppstår ett signifikant ekonomiskt underskott. Sjukvårdsdistriktet måste tillsammans med sina medlemskommuner lösa frågan om underskottet senare. I rambudgeten för år 2021 förväntas kommunernas betalningsandelar underskrida det budgeterade beloppet på 31 miljoner euro. Detta betyder 7,8 procent mera än vad som prognostiserats för medlemskommunernas betalningsandelar för innevarande år.

– Vi har genomfört beredskapen enligt den nationella strategin och utgår därför från att staten ersätter direkt de ekonomiska förlusterna som krisbehandlingen krävt av sjukvårdsdistriktet. Vi strävar till att lösa de ekonomiska utmaningarna också på egen hand genom att granska utgifter och investeringar, och – om vi blir tvungna till det – genom samarbetsförfaranden och finansiella förhandlingar med medlemskommunerna, konstaterar Bergendahl.

Gällande planeringen av år 2021 måste också en eventuell försämring av coronasituationen tas i betraktande.

Text: Suvi Vainio

Ändrat : 10.6.2020 15:34
Skapad : 9.6.2020 16:00