Hälsa genom forskning: Corona stängde gränser och sysselsatte virologerna

Coronaviruset gav inte endast upphov till en global pandemi, den startade också en uppsjö av forskning. På våren 2020 började praktiskt taget alla virologer i hela världen forska kring det nya, okända viruset. Samma gällde Åbo universitet och Åbo universitetscentralsjukhus. Nu, ett halvtannat år senare, finns redan 170 000 internationella vetenskapliga publikationer lagrade i det vetenskapliga e-biblioteket PubMed. Antalet är exceptionellt högt.

Under våren 2020 levde världen exceptionella tider. Coronaviruset, pandemins explosionsartade framfart och de allvarliga sviterna av sjukdomen kom som en fullständig överraskning världen över men världen reagerade snabbt. Viruset som ingen hört om tidigare visade sig vara betydligt farligare än det årliga influensaviruset. Ingen i hela världen var immun mot det nya viruset.

Utvecklingen av ett vaccin inleddes och framskred snabbt. Fram till sommaren 2020 uppgick antalet vaccinforskningsgrupper till 250, nu är siffran ca 300. Fram till sommaren 2021 hade 15 covidvacciner tagits i klinisk användning och 60–70 vacciner är under utveckling.

– Vaccinutvecklingen lyckades rekordsanbbt, säger Ilkka Julkunen som är professor i virologi vid Åbo universitet och överläkare vid ÅUCS.

Ilkka Julkunen är professor i virologi vid Åbo uiversitet och överläkare på ÅUCS.

Det som kännetecknar coronasjukdomen (covid-19-sjukdomen) är att människan utvecklar ett gott immunsvar mot viruset. Därför är det också möjligt att utveckla effektiva vacciner mot sjukdomen.

– I detta avseende har vi haft tur i oturen, gläder sig professor Julkunen.

Covid-19 är ett RNA-virus. Dessa virus kännetecknas av att mutationer (genetiska avvikelser) uppstår i virusets RNA-genom då viruset förökar sig. Å andra sidan har viruset 30 000 nukleotider och en god kapacitet att korrigera sina genetiska avvikelser – därmed bibehålls RNA:t stabilt. Detta betyder att viruset muterar sig långsamt trots att virusvarinater nog uppstår.

Vaccin ger bra skydd också mot virusvarianter

Hos oss i Finland har personalen vid ÅUCS och HUS testats för covid-virusantikroppar och resultatet visar att de vacciner som är i bruk ger ett bra skydd mot de flesta virusvarianterna. Samma fynd har gjorts på andra håll i världen.

– Alla som fått två vaccindoser torde ha bra skydd mot alla varianter som är i farten – åtminstone för en viss tid.

Julkunen påminner dock att vaccinskyddet aldrig är hundraprocentigt. Om vi talar om en vaccinationseffekt på 97 %, betyder detta att om 100 ovaccinerade personer behövde sjukhusvård, skulle detta vara fallet endast för 3 vaccinerade personer. Sjukdomen för dessa tre vaccinerade personer skulle förmodligen också vara lindrigare är den sjukdom som ovaccinerade personer skulle få.

Farm till sensommaren 2021 har nästan 120 000 personer insjuknat i Finland. Således har drygt 2 % av befolkningen i vårt land med säkerhet haft coronainfektion, och även om siffran två- eller trefaldigades, skulle andelen insjuknade inte bli högre än 4–6 %.

Exempelvis i Sverige är siffrorna annorlunda: Andelen diagnosticerade fall var redan i våras 10 % av befolkningen och dödligheten var 7–8 gånger högre än i Finland. I många folkrika länder är det inte möjligt att isolera insjuknade, än mindre att jobba på distans. I praktiken betyder detta att pandemin ute i världen kommer att fortsätta och att betydelsen av vaccinationsarbetet blir allt större.

– Det går bra att bemästra epidemin med framgång bara vaccinationstäckningen blir tillräckligt omfattande, påpekar Julkunen.

Enligt prognoserna kommer 75 % av finländarna att ha fått den första och 50 % båda vaccindoserna i slutet av augusti. Om det visar sig att de nya virusvarianterna är mer smittsamma än det ursprungliga viruset, bör vaccinationstäckningen vara kring 80–85 %.

Forskning kring viruset, immunskyddet och vaccinationseffekten

– Här på vårt virologiska laboratorium odlar vi viruset och undersöker dess egenskaper i cellodlingar. Vi vill ta reda på hur immunskyddet uppstår under en virusinfektion, hur människans celler reagerar på viruset och hurudant är cytokin- eller inflammationssvaret, summerar Julkunen.

Åbo universitet driver för närvarande ett forskningsprogram gällande vaccinationssvaret hos 300 personer. Inom denna forskning ingår också 150 personer bland personalen vid Åucs som fick sin första vaccindos (Pfizer-BioNTech) efter julen och den andra redan i januari.

– Vi kunde utföra undersökningen gällande antikroppssvaret efter vaccinationerna rätt snabbt och var först i Europa med ett stort undersökningsmaterial.  Vi var med i första publikationsvågen. Resultatet av vår forskning publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications i juni 2021.

Vi fann att mRNA-vaccin ger gott antikroppssvar mot den ursprungliga virusvarianten och tämligen gott svar mot virusvarianterna. Dessvärre vet vi inte ännu hur länge immunskyddet är i kraft. Resultaten av liknande undersökningar som publicerats ute i världen är samstämmiga med våra resultat.

Åbo i bräschen för diagnostiken som bygger på antikroppar

Med hjälp av pålitlig antikroppsdiagnsotik är det möjligt att särskilja effekten av vaccinet på virusets ytprotein och kärnprotein. Antikroppsdiagnostiken kan fastställa om ett immunsvar beror på coronasjukdom eller inte. Om så är fallet, betyder ett antikroppssvar som härrör sig från virusets kärnprotein att personen haft coronasjukdom eller -smitta. Om antikroppssvaret härrör sig från virusets ytprotein, betyder det att personen fått coronavaccin.

– Vi har varit framgångsrika med att utveckla antikroppsdiagnostiken och metoden har också publicerats, berättar Julkunen.

– Vi har också undersökt covid-19-antikropparna hos 220 personer inom ÅUCS personal. Dessa personer har varit i kontakt med coronaviruspatienter på jouren, infektionsavdelningen och barnavdelningen.

– Bara tre av dessa personer hade antikroppar i blodprov. Det verkar som om alla dessa tre personer fått smittan på annat håll än på jobbet. Resultatet visar alltså att med gott virusskydd kan vi påverka risken för att insjukna i coronavirussjukdom. Näs-munskydd försett med FFP2- och FFP3-filter behövs vid patientarbete, säger Julkunen.

Dessutom har forskningsteamet insamlat prover av sjukhus- och öppenvårdspatienter som haft coronasjukdom. Avsikten med detta är att uppfölja hur längre immuniteten bibehålls, alltså hur länge immuniteten varar efter att sjukdomen gått om och hur vanliga långtidssymtomen efter sjukdomen är. Hurudan immunitet har de personer som blir helt friska från coronasjukdomen?

– Ju högre antikroppsnivåerna i blodet är, desto mer långvarig är immuniteten. Helt enkelt: ju bättre immunskydd vaccinet ger, desto bättre blir immunskyddet bland befolkningen, sammanfattar Julkunen.

Han poängterar att en halvering av antikroppsnivån ingalunda betyder att immunskyddet skulle ha försvunnit. Vi människor utvecklar, förutom antikroppar, också ett immunologiskt minne som vaknar till liv så fort samma infektion hotar kroppen senare. Eftersom coronasjukdomen har en inkubationstid på 2–10 dygn, kan immunsvaret vakna så snabbt att personen inte insjuknar överhuvudtaget. COVID-mRNA-vaccinerna ger också god cellulär immunitet.


Text: Sini Silvàn

Foto: Mikael Soininen

 

Åbo universitetscentralsjukhus, medicinska fakulteten vid Åbo universitet jämte kringvarande campusområde är ett koncentrat av spetskunnande, där forskning och högkvalitativ, forskningsbaserad sjukvård bildar en sömlös enhet. Inom dessa organisationer pågår för närvarande mer än ett tusen forskningsprojekt som sysselsätter ca 1 500 forskare. Ungefär 200 000 patienter får vård på ÅUCS varje år. Antalet årliga öppenvårdsbesök uppgår till drygt 1,2 miljoner och antalet vårdavdelningsdygn till knappt 300 000. Åbo universitet och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt hör till nätverket Terveyskampus Turku som också inkluderar Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Novia och Turku Science Park Ab.

Ändrat : 27.8.2021 08:29
Skapad : 26.8.2021 10:15