​Hälsa genom forskning: coronapandemin visade att hög beredskap för utveckling av nya behandlingar ger resultat

Med coronapandemin drabbade en ny sjukdom mänskligheten, och detta satte omedelbart fart på forskning och utveckling som gynnat diagnostik, terapi och litet senare vaccinutvecklingen.  Eftersom pandemin nådde Finland något senare än många andra delar av världen, kunde ny know-how snabbt tillämpas hos oss. I denna process har Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) och Åbo universitet arbetat friktionsfritt sida vid sida.

Jarmo Oksi.

Coronavirussjukdomen är ingalunda enbart en luftvägsinfektion, utan en sjukdom som drabbar hela kroppen.  Också andra organ än andningsorganen kan ta skada.  I första skedet av coronasjukdomen utbryter en virusinfektion, därefter uppkommer ofta skada på lungorna vilket i sin tur kan avfyra en överaktiv försvarsreaktion i hela kroppen.

Ännu finns inga mediciner som påverkar coronaviruset direkt. Remdesivir är ett läkemedel som används för behandling av allvarliga virussjukdomar och denna medicin kunde vara till nytta i särskilda fall, men den rätta tajmningen av behandlingen är svår. Patienten borde nämligen påbörja behandlingen redan innan sjukdomen blivit så svår att sjukhusbehandling behövs. 

– Redan under första halvåret år 2020 märkte man att coronavirussjukdomen är behäftad med en ansenlig risk för koagulationsstörningar och blodproppar. Vid ÅUCS var man också snabb med att ta i bruk läkemedel för att förebygga blodpropp.  Användningen av dessa läkemedel för behandling av sjukhuspatienter var inget nytt i sig, men det som visade sig vara nytt och viktigt var att högre doser än vanligt behövdes. Detta har säkert lett till att patienterna i Finland haft bättre prognos än på många andra håll i världen, säger Jarmo Oksi, överläkare för ansvarsområdet infektionssjukdomar inom ÅUCS och professor i infektionssjukdomar vid Åbo universitet.

In på sjukhus inom en vecka efter symtomdebut

Behovet för sjukhusvård blir i allmänhet uppenbart inom en vecka efter att de första symtomen på coronasjukdom gjort sig påminda. Trots syrebehandling och andra vårdåtgärder behöver en femtedel av patienterna intensivvård efter cirka tre dygn.  Andningssvårigheterna kan eskalera redan inom några dagar och då ökar risken för att patienten måste kopplas till respirator på grund av s.k. akut andnödssyndrom.

Fenomenet där kroppens immunologiska försvarssystem överreagerar kallas cytokinstorm.  Termen kommer av att kroppen producerar stora mängder inflammationsförmedlande substanser som kallas cytokiner. Samtidigt kan inflammationen i de små blodkärlens innerväggar aktivera koagulationsfaktorer. Detta resulterar i blodproppar på olika håll inom kroppen. Bland andra organ kan hjärtat, hjärnan och njurarna ta skada och i värsta fall uppkommer ett livshotande tillstånd som heter flerorgansvikt.

– Den överdrivna inflammationsreaktionen kan vara skadligare för patienten än den ursprungliga virusinfektionen, säger Jarmo Oksi.

Redan under sommaren 2020 konstaterade man att inflammationsreaktionen kan lugnas med dexametason eller andra kortisonpreparat. Och på denna punkt är tajmningen väsentlig, d.v.s. att behandlingen inleds precis vid rätt tidpunkt. I det tidiga sjukdomsskedet kan kortisonbehandling t.o.m. försvåra situationen. Men det är helt klart att om symtomen pågått under en längre tid än en vecka och om patientens syresättning är äventyrad, ger kortisonbehandling klar nytta.

– Praxisen att använda kortison togs snabbt i bruk vid ÅUCS och samma gäller för hela Finland. Tack vare denna form av behandling har behovet an intensivvård varit tämligen måttligt hos oss, säger Oksi.

Nya medel mot den svåra sjukdomsformen genom forskning

Det nya viruset som förorsakat vår tids svåraste pandemi har lett till ett stort antal forskningsprojekt.  Vetenskapliga rapporter kring viruset och coronasjukdomen har utgetts i aldrig tidigare skådad omfattning.  Inom ÅUCS påbörjades redan i juli 2020 forskningsprojektet COVIDSTORM. Inom projektet utreds hur väl det biologiska läkemedlet tocilizumab kan hämma inverkan av ett cytokin (kallat IL-6) som förstärker inflammationsreaktionen i kroppen.   Enligt forskningsupplägget fick två tredjedelar av patienterna standardbehandling plus tocilizumab medan en tredje fick standardbehandling men inget tocilizumab.  

– Målsättningen var att med hjälp av tocilizumab förbättra patientens allmäntillstånd, lugna inflammationen och förhindra eller förkorta behovet av intensivvård. Samtidigt ville vi också utreda om det var möjligt att förhindra andra organskador med användning av tocilizumab, förklarar professor Oksi.

I denna läkemedelsprövning ingick 90 coronapatienter.  Ännu medan projektet pågick och då ungefär hälften av patienterna var rekryterade publicerades preliminära resultat från andra håll i världen.  Resultaten sammanfördes av WHO och den preliminära resultatanalysen bekräftar att biologiska läkemedel typ tocilizumab, vilka hämmar inverkan av cytokinet IL-6, förbättrar utsikterna (prognosen) för patienterna med coronasjukdom:  Inom gruppen som fick tocilizumab var dödligheten lägre och behovet av respirator mindre än inom gruppen som inte fick tocilizumab.

– Denna läkemedelsprövning visar att tocilizumab, särskilt i kombination med dexametason, är till viss hjälp för patienter som behandlas för den allvarliga formen av coronasjukdom.  Våra resultat visar att patienterna som behandlades med tocilizumab hade i snitt tre färre vårddagar på sjukhus.  Deras mående hade också normaliserats statistiskt sett signifikant oftare än måendet hos dem som inte fick läkemedlet tocilizumab.  

Sedan den preliminära internationella resultatanalysen publicerats har WHO rekommenderat användningen av IL-6-hämmande läkemedel för behandling av enskilda patienter med coronasjukdom. Forskningsresultaten av projektet vid ÅUCS har till största del analyserats och rapporten torde publiceras för hela patientgruppens del inom kort.

På det hela taget har ÅUCS klarat av coronapandemin alldeles utmärkt, anser professor Oksi.  

– Vi har inte upplevt ett enda fall av smittspridning inom sjukhuset. När epidemin grasserade som värst var vi oroliga för hur personalens skulle orka, men allt har förlöpt utmärkt. Att personalen visat sådan uthållighet är berömvärt.  Epidemins eskalering till den fjärde pandemivågen under hösten 2021 har särskilt drabbat ovaccinerade människor och har tärt på sjukvårdens resurser.

 

INFO:

Läget i oktober 2021
Antalet fastställda coronasmittor har under hela pandemin i Finland till och med den 25 oktober 2021 uppgått till 154 888. Inom Egentliga Finlands sjukvårdsditriket är siffran 16 040 och 71 personer har avlidit av coronasjukdom.

Under pandemin har sjukhusen inom vårt sjukvårdsdistrikt vårdat 486 patienter för coronasjukdom.  Deras medelålder är 54 år.   Av dessa har 98 patienter fått intensivvård och deras medelålder är 51 år.  

Målbefolkningen för coronavaccinationen i Finland är alla som är 12 år gamla eller äldre.  Av dessa personer har 85 procent fått åtminstone den första vaccindosen och 76 procent har fått åtminstone den andra vaccindosen per 20.10.2021.

Vaccinationstäckningen i Egentliga Finland bland dem som är 12 år eller äldre var per 19.10.2021 85,9 procent för den första vaccindosen och 74,6 procent för den andra vaccindosen.

Åbo universitetscentralsjukhus och medicinska fakulteten vid Åbo universitet (sidor på finska) jämte campusområdet omkring är ett koncentrat av spetskunnande, där forskning och forskningsbaserad sjukvård är av hög kvalitet och bildar en friktionsfri helhet. Inom dessa organisationer pågår för närvarande mer än ett tusen forskningsprojekt som sysselsätter c. 1 500 forskare. Ungefär 200 000 patienter får vård på ÅUCS varje år.  Antalet årliga öppenvårdsbesök uppgår till drygt 1,2 miljoner och antalet vårdavdelningsdygn till knappt 300 000.  Åbo universitet och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt hör till nätverket Hälsocampus Åbo som dessutom omfattar Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Novia och Turku Science Park Ab.

Ändrat : 28.10.2021 13:45
Skapad : 27.10.2021 16:15