Prövningspersoner efterlyses: Vaccin mot kikhosta utreds, studie i Åbo inleds i augusti  

Kikhosta är en bakteriesjukdom som drabbar luftvägarna och kännetecknas av kraftiga hostskov. Tack vare vaccination är sjukdomen under kontroll, men helt borta är den inte.  Därför behövs fortfarande kliniska studier för att utveckla nya vacciner och kikhosteboostervacciner mot kikhosta. Nu efterlyses friska skolungdomar och vuxna som inbjuds att delta i en internationell flercenterstudie som drivs av Åbo universitet och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Årligen finns det barn i Finland som insjuknar i kikhosta. Sjukdomen är fortfarande farlig för bebisar och förutsätter nästan alltid sjukhusvård. Enligt den nya lagen om smittsamma sjukdomar som trädde i kraft i mars bör social- och hälsovårdspersonal som sköter barn under 1 års ålder vara skyddade mot kikhosta.

– Vaccin mot kikhosta ingår i det finska vaccinationsprogrammet, men vaccinationen ger fullgott skydd mot kikhosta bara i några års tid. Det är uppenbart att kikhosta inte går att utrota med våra nuvarande vacciner, utan nya vacciner behövs. Detta utvecklingsarbete pågår, men lösningen tar ännu några år. Under de ändrade förhållandena har det blivit aktuellt att också i Finland titta närmare på vårt nationella vaccinationsprogram och hur täckande det egentligen är. Kanske vi behöver ändringar i vaccinationsprogrammet för att bättre än hittills motarbeta kikhosta, berättar ledaren för kikhostevaccinprogrammet som är i startgroparna, professor Jussi Mertsola.

Jussi Mertsola

Vad som behövs är alltså bättre boostervacciner och nya vacciner. I början augusti startar en studie kring vaccination mot kikhosta och till denna studie efterlyses nu friska skolungdomar födda år 2003 som ännu inte blivit boostervaccinerade mot kikhosta i 14–15-årsåldern.  Dessutom efterlyses skolelever födda åren 2004–2011 samt vuxna i åldersgrupperna 20–34 år och 60–70 år som inte fått boostervaccin mot stelkramp, difteri eller kikhosta (dT- eller dtap-booster) under de senaste 5 åren.

– I denna internationella spetsforskningsstudie undersöks inte något nytt vaccin, utan man insamlar blodprov ur vilka forskarna utreder, med hjälp av nya och mångsidiga laboratoriemetoder, hur skyddet mot kikhosta utvecklas inom befolkningen i olika åldrar. Vaccinationen sker med användning av Boostrix-Poliovaccinet som saluförs för närvarande och som ger skydd mot kikhosta, difteri, stelkramp och polio.  Deltagarna i denna prövning får en injektion av Boostrix-Poliovaccin och inom loppet av ett år tas 4–5 blodprov. 

Prövningsläkare är specialistläkaren i barnsjukdomar, med dr Raakel Luoto och prövningen leds av professor Jussi Mertsola.

Studier i kikhosta understöds år 2018 också med medel ur forskningsanslag som staten beviljat Åucs specialansvarsområde.

Intresserade ombes ta kontakt med prövningsskötare Kaisu Kaistinen tel. 050 407 1618 eller e-post hinku@utu.fi.

Närmare information finns på hemsidan för kikhostestudien http://hinku.utu.fi.

-----

Kort om kikhosta

Kikhosta är en luftvägsinfektion  som förorsakas av bakterien Bordetella pertussis. Infektionen som denna bakterie ger upphov till begränsar sig uttryckligen till luftvägsslemhinnorna och någon allmän infektion uppkommer inte. Infektionen håller på i en månad varefter kroppen tar kål på bakterien. Bakterien utsöndrar dock många toxiner som skadar luftvägsslemhinnorna och som tar många månader för kroppen att reparera.  

Förr i världen var kikhostan allmän och dödligheten ansenlig. Före vaccinationseran var kikhosta faktiskt den vanligaste dödliga infektionssjukdomen hos barn. Fortfarande utsätts små, ännu ovaccinerade bebisar för dödlig fara.  

Vaccinationerna  inleddes år 1952 och därmed blev sjukdomen allt ovanligare och på 1970-talet glömde man nästan bort kikhostan. På 1990-talet konstaterades att skyddet som helcellsvaccinet gav avklingar redan inom några år, så att sjukdomen börjar återkomma ca fem år efter vaccinationen. Boostervaccinationer togs i bruk åren 2003–2005.  Sedan början av 2000-talet har vi upplevt två mer omfattande epidemier i Finland (2003–2004 och 2011–2012) under vilka över 2000 barn insjuknade i kikhosta. År 2016 grasserade en epidemi inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Då ökade förekomsten av kikhosta särskilt bland skolelever i åldern 10–14 år.

Enligt nu gällande grundvaccinationsprogram ges kikhostevaccin i 3, 5 och 12 månaders ålder och boostervaccination i åldern 4 år och 14 år.

Kikhostan smittar från person till person via droppsmitta. Inkubationstiden är cirka 1–2 veckor. Den som har kikhosta är mest smittsam under två veckor efter symtomdebut. De som hostat i mer än tre veckor och blivit vaccinerade tidigare utgör bara en liten smittorisk. Sjukdomen smittar särskilt lätt inom familjer och skolklasser, där ca 80 procent av den insjuknades närkontakter blir smittade. Ungefär hälften av dem får den egentliga, symtomatiska sjukdomen medan sjukdomen hos resten är lindrig eller helt symtomfri. Man anser numera att en symtomfri person inte utgör någon smittorisk.

Sjukdomsbild: Efter inkubationstiden börjar symtomen: den smittade har flunsaliknande symtom med hosta och snuva. Inom ett par veckor blir hostan svår och skedet med hostanfall börjar. Patienten har kraftiga hostanfall som slutar med att patienten som nästan kiknar drar kraftigt andan vilket utlöser det typiska ljudet vid kikhosta. I slutet av hostanfallet kräks många patienter slem. Små bebisar kan ha upprepade andningsstopp och hostan behöver inte vara det förhärskande symtomet. Hostanfallsskedet pågår i veckor och småningom ger hostan med sig inom 2–3 månader.  

Kikhosta brukar inte ge feber. Om feber emellertid förekommer, kan det vara ett tecken på en komplikation, t.ex. lunginflammation. Luftvägsinfektion förorsakad av RS-viruset är mångfalt vanligare än kikhosta, men den kan påminna om  kikhosta särskilt hos ovaccinerade spädbarn.  En skillnad är dock att i luftvägsinfektioner förorsakade av RSV hörs i allmänhet vinande utandning.   Det är bra att minnas att kikhosta kan förekomma samtidigt med andra virusinfektion som blandinfektion.

Mera information om hur kikhosta konstateras och behandlas finns på nätsidan http://hinku.utu.fi.

 

Detta pressmeddelande har uppgjorts av Tuula Vainikainen, medicinsk redaktör, som bistår Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt med kommunikation gällande distriktets forskningsverksamhet.

Ändrat : 8.10.2019 09:27
Skapad : 1.8.2018 12:00