Sjukvårdsdistriktet kräver att universitetssjuhus och specialsjukvården på specialnivå bevaras

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt anser att planerna för specialsjukvården på specialnivå är bristfälliga i den pågående social- och hälsovårds- eller s.k. sote-reformen.  

Åucs huvudsjukhusbyggnader fotograferade från luften, väster-sydvästlig riktning.

Åbo universitetscentralsjukhus arbetar i nära samarbete med Åbo universitet. Detta ska bibehållas i framtiden. Foto: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Sjukvårdsdistriktets styrelse fattade beslut om utlåtandet i sitt möte på tisdagen. Sjukvårdsdistriktet är missnöjt med lagförslaget som ska ersätta den nu gällande lagen om specialiserad sjukvård. Distriktet finner det särskilt problematiskt att landskapen med universitetssjuhus skulle jämställas med landskapen med centralsjukhus.

Universitetscentralsjukhusen är väsentliga för specialsjukvården på specialnivå.  De utvecklar och koordinerar specialsjukvården inom sitt specialansvarsområde och fungerar som undervisningssjukhus. Utgående från detta föreslår sjukvårdsdistriktet betydande ändringar till statsrådets förslag.

– Sjukvårdsdistriktet anser det nödvändigt att man under reformarbetet specificerar vilka bestämmelser och förordningar som behövs för universitetssjukhusen och deras underhåll.  Universitetssjukhusen ansvarar för organiseringen av undersökning och vård av patienterna inom specialsjukvården på specialnivå, också utanför landskapets geografiska gränser, konstateras i utlåtandet.

Universitetssjukhusens ansvar omfattar nationella specialuppgifter, utbildning, forskning, ibruktagande av nya metoder och innovationsarbete.  För att verksamheten ska kunna fortsätta utan avbrott krävs särskild finansiering.

– Universitetssjukhusdistriktens särdrag och säkerställning att specialsjukvården på specialnivå fortsätter kräver finansiering.  Detta måste särskilt beaktas då finansieringen av landskapen planeras, poängteras i utlåtandet.

Sjukvårdsdistriktet kräver att samarbetet mellan sjukhus och universitet som ger medicinsk utbildning lagstadgas.  I praktiken betyder detta att universiteten skulle delta i förvaltningen av universitetssjukhusen. Möjligheten att utnyttja gemensam personal och att idka gemensam verksamhet ska också kvarstå.

Sjukvårdsdistriktet anser överlag att sote-förslaget är oklart.  Lagförslaget svarar inte på den grundläggande frågan: Hur ämnar landskapet ordna produktionen av social- och hälsovårdstjänster? Distriktet anser att detta kunde leda till ojämlikhet mellan människor.

– Särskilt då det gäller sjukdomar som saknar nationellt perspektiv finns det en risk att lösningarna i de olika landskapen blir olika.  Då kommer förverkligandet och tillgången på vård att variera, vilket äventyrar jämlikheten. Man måste med hjälp av lagstiftning se till att sakkunskap och expertis beaktas, konstaterar man i utlåtandet.

Enligt sjukvårdsdistriktets syn förutsätter dock effektiv serviceproduktion av hög standard djupare integration mellan specialsjukvården, primärvården och socialservicen än vad som är fallet idag. Detsamma gäller för centralisering  av den regionala och nationella verksamheten.

Distriktet önskar att lagförslaget skulle specificera de fem samarbetsområdena som ska formas utgående från landskapen och som ska motsvara universitetssjukhusens nuvarande specialansvarsområden.

Finansieringen av organisationer kunde enligt sjukvårdsdistriktet överföras från kommunerna till landskapen, vilket skulle garantera bibehållen lågtröskelservice.


Teksti: Suvi Vainio

Ändrat : 15.9.2020 15:07
Skapad : 15.9.2020 15:00