Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts revisionsnämnd: Bristen på ett enhetligt datasystem och ekonomisk obalans är utmaningar

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt uppgår i Egentliga Finlands välfärdsområde den 1.1.2023. När välfärdsområdet inleder sin verksamhet i början på 2023 förbättras möjligheterna att åstadkomma fungerande vårdstigar för patienter mellan primärhälsovården, socialväsendet och den specialiserade sjukvården. Förutsättningarna för att rationalisera välfärdsområdets vårdstigar för patienter är att hela välfärdsområdet använder ett gemensamt patient- och klientdatasystem som gör det möjligt att snabbt samla uppgifter för analys. Ibruktagande av ett gemensamt datasystem är en brådskande uppgift.

Förutom bristen på ett enhetligt datasystem kommer utmaningarna för välfärdsområdet att vara den ekonomiska obalansen och bristen på personal. Det konstaterar revisionsnämnden för samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, vars utvärderingsberättelse angående sjukvårdsdistriktets verksamhet och ekonomi (pdf) behandlades av samkommunfullmäktige tisdagen den 14.6.2022.

Ett åtgärdsprogram för att balansera sjukvårdsdistriktets ekonomi godkändes av styrelsen den 15 juni 2021. Orsaken till behovet att balansera sjukvårdsdistriktets ekonomi är den strukturella obalansen mellan inkomster och utgifter, som har förvärrats av en stor mängd nybyggnad.

De strukturella utmaningarna i sjukvårdsdistriktets ekonomi utgör ett problematiskt utgångsläge för välfärdsområdet som startar i början av 2023 och med vilket sjukvårdsdistriktet fusioneras. Det är skäl att genomföra det uppgjorda åtgärdsprogrammet för att korrigera de strukturella utmaningarna inom ekonomin så att man inte behöver ge avkall på patientvården och servicenivån i Egentliga Finland när välfärdsområdet inleder sin verksamhet.

På grund av pandemin har användningsgraden av somatisk specialiserad sjukvård i relation till områdets tjänstebehov varit lägre än genomsnittet, vilket torde bli tillfälligt i Egentliga Finland. Det är svårt att uppskatta vårdskulden som uppstått under pandemin och i vilken ökande omfattning patienter kommer att söka sig till den specialiserade sjukvården de kommande åren, vilket kommer att orsaka kostnadstryck på det kommande välfärdsområdet. Detta bör beaktas i planeringen av välfärdsområdets ekonomi.

I budgeten för 2022 konstateras det att det nya Fyrsjukhuset höjer sjukvårdsdistriktets årliga kostnader med 13,3 miljoner euro i form av kapital- och underhållskostnader.  Revisionsnämnden anser det viktigt att byggnadsprojektens inverkan på verksamhetens effektivitet och ekonomi i fortsättningen följs upp. Det ska avtalas om de indikatorer som används i utvärderingen och de ska följas upp, så att en systematisk utvärdering är möjlig.

Enligt den långsiktiga lokalitetsplanen (Masterplan) som godkändes 2021 är ÅUCS nybyggnadsinvesteringar 315 miljoner euro 2021–2029. I summan ingår Fyrsjukhuset som togs i bruk i februari 2022 och vars faktiska byggnadskostnader var 185 miljoner euro. För totalrenoveringen av de nuvarande sjukhusbyggnaderna har man enligt lokalitetsplanen tänkt använda endast 2 miljoner euro under samma tidsperiod.

Revisionsnämnden konstaterar att det är svårt att hitta köpare för gamla, slitna sjukhusbyggnader, varför det finns fara för att byggnader, vars totalrenoveringar har försummats, kommer att förbli i det kommande välfärdsområdets ägo. Man bör ta hand om byggnadernas skick under användningen, eftersom det inte finns något slutligt beslut på när de kommer att ersättas. I vilket fall som helst ska man av arbetssäkerhetsorsaker se till att byggnaderna hålls i skick för att förebygga mögelskador och med tanke på eventuell kommande försäljning. Revisionsnämndens åsikt är att man bör överväga att omforma den långsiktiga lokalitetsplanen så att det förutom resurser för nybyggnad även reserveras resurser för behövliga underhålls- och totalrenoveringar av de nuvarande sjukhusbyggnaderna.

Coronapandemin som bröt ut våren 2020 har fortfarande 2021 försvårat tillgången till vård och orsakat en lagstridig situation i Egentliga Finland inom både primärhälsovården och den specialiserade sjukvården. I synnerhet inom primärvården har tillgången till vård fördröjts bl.a. av personalbrist. Också inom vissa specialområden inom den specialiserade sjukvården, såsom inom psykiatrin, har den huvudsakliga orsaken till fördröjd tillgång till vård varit allvarlig brist på personal. Situationen har ytterligare försvårats av att efterfrågan på mentalvårdstjänster började öka redan före coronapandemin och ökningen har tilltagit under pandemin.

Revisionsnämnden konstaterar att det inom både primärhälsovården och den specialiserade sjukvården har reagerats otillräckligt på den lagstridiga situationen beträffande tillgången till vård för mentalvårdspatienter, vilken har pågått i flera år och ständigt blir allt värre, samt på den otillräckliga resursfördelningen för mentalvårdstjänster. Det har inte heller reagerats tillräckligt på den allvarliga överbelastningen på de psykiatriska vårdavdelningarna. Situationen beträffande mentalvårdstjänsterna är alarmerande och kräver kraftiga korrigeringsåtgärder.

Revisionsnämnden anser att ansträngningar för att rekrytera psykiatriska specialistläkare är en kritisk faktor för att föra tillgången till mentalvårdstjänster ens till den miniminivå som lagen kräver. Det är viktigt att till exempel genom konsultation tillräckligt stöda primärhälsovården i erbjudandet av mentalvårdstjänster på primärnivå. Om man inom primärhälsovården i tillräcklig grad kunde stöda patienterna i begynnelseskedet av problemen skulle trycket som riktas på den psykiatriska specialiserade sjukvården minska.

Revisionsnämnden anser att problemen med att ordna platser för fortsatt vård är särskilt oroväckande med tanke på fungerande vårdstigar. Bristen på personal, de arrangemang beträffande isolerade vårdplatser som krävs för coronapatienter samt kommunernas övriga åtgärder har märkbart minskat på antalet platser för fortsatt vård.

Bristen på platser för fortsatt vårdavdelningsvård inom primärhälsovården har lett till att vårdstigarna för patientvården inte fungerar på rätt sätt. Patienterna vårdas onödigt länge på vårdavdelningarna inom den specialiserade sjukvården, vilket leder till att den specialiserade sjukvården blir överbelastad, det uppstår ett behov av tilläggsresurser och kostnaderna ökar. En hållbar lösning på personalbristen inom primärhälsovården är en central förutsättning för fungerande vårdstigar.

Under de senaste åren har akutvården inte nått patienterna i enlighet med tidsfristen i servicenivåbeslutet som fullmäktige har godkänt. En del av de akutbesök som ambulanserna gör till hemmen för att bedöma kundens vårdbehov kunde ersättas med en förmånligare sjukvårdsservice som kunde ges i hemmet utan ambulans. Revisionsnämnden anser att det är viktigt att serviceutbudet utvidgas med akuta hembesök som utförs utan ambulans hos kunden för att bedöma vårdbehovet.

Att ta hand om personalens arbetshälsa är en central attraktionsfaktor. Arbetshälsan utreds med en enkät vartannat år. Resultaten från personalenkäten 2021 hade försämrats något jämfört med enkäten 2019, vilket är förståeligt med tanke på den enorma belastning som coronapandemin 2020 och 2021 har förorsakat personalen inom social- och hälsovården. Enligt resultaten skulle påverkningsmöjligheterna via arbetsplatsmöten och samarbetsgrupper, förmedlingen av strategin samt ledarskapet behöva utvecklas.

Revisionsnämnden anser att det är oroväckande att andelen personer som har utsatts för osakligt bemötande har ökat från 11 procent till 14 procent bland respondenterna i personalenkäten. En bakomliggande orsak i sig är säkert den ökade arbetsstressen och problemen med att orka, som har orsakats av coronapandemin och som får sitt utlopp på fel sätt. Det är uppenbart att de redan genomförda åtgärderna för att skapa en trygg och uppmuntrande arbetsmiljö inte har varit tillräckliga i alla arbetsenheter. Man bör fortsättningsvis satsa på utbildning av de närmaste cheferna för att förebygga diskriminering och osakligt beteende. Man bör sträva efter att förhindra att personalen överbelastas. De problematiska enheternas mentala arbetstrygghet ska säkerställas på ett mer effektivt sätt genom att rikta åtgärder som har skräddarsytts enligt enhetens stödbehov till enheterna i fråga.

År 2022 kommer att vara ett ekonomiskt utmanande år. Budgeten som har gjorts för 2022 innehåller anpassningsåtgärder för 10 miljoner euro. Ytterligare utmaningar utgörs av pandemin, arbetskonflikter, tillgängligheten på personal, beredningen av välfärdsområdet, upplösandet av sjukvårdsdistriktet och överflyttningen av personal och egendom till välfärdsområdet. Dessutom kan krigssituationen i Ukraina ha en inverkan på tillgängligheten och priset på utrustning om underleverantörskedjorna försvåras på grund av krigsläget i Ukraina.

I början av 2023 fusioneras Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt med Egentliga Finlands välfärdsområde, och beredningen av Välfärdsområdet kommer redan under innevarande år att uppta allt mer av sjukvårdsdistriktets personalresurser. Vid dimensioneringen av beredningsresurserna bör det tas i beaktande att om en för stor mängd personalresurser överförs från sjukvårdsdistriktet till välfärdsområdet redan 2022 kan det äventyra skötandet av sjukvårdsdistriktets lagstadgade förpliktelser.

Ändrat : 14.6.2022 15:19
Skapad : 14.6.2022 13:45