Intensivvårdsavdelningen för nyfödda på ÅUCS har långa traditioner av forskning inom vården av prematura barn. Vi har forskat vilka faktorer som påverkar de prematura barnens prognoser och utvecklat vården i enighet med resultaten av forskningarna för att förbättra deras prognos. Här presenterar vi våra mest omfattande forskningsområden.
Föräldrarnas närvaro påskyndar de prematura barnens återhämtning och förbättrar deras utveckling. Även växelverkan mellan förälder och baby förutsätter närvaro. Den tidiga växelverkan har en avgörande roll för babyns uppväxt- och utvecklingsomgivningen. Därför är det viktigt att bearbeta sjukhusens vårdmiljöer så att de stöder föräldrarnas närvaro och deltagande i deras barns vård, samt öka hudkontakten mellan förälder och baby. Vi har utvecklat Nära samarbete med föräldrarna-skolningsprogrammet (Vanhemmat Vahvasti Mukaan) för detta ändamål. Hittills har 12 sjukhus genomgått utbildningen och deltagarna har varit både från intensivvårdsavdelningar för nyfödda, förlossningsavdelningar och BB-avdelningar. Vi har kunnat genom forskning påvisa tydliga fördelar i varje sjukhus som deltagit i utbildningen. Föräldrarnas närvaro har ökat, känguruvården har ökat och mammornas depression har minskat efter att sjukhusen fått utbildningen. Vår forskning på intensivvårdsavdelningarna för nyfödda fungerar som grund för fortsatt utveckling och utvidgning internationellt.
Vår vidsträckta internationella forskning fastställer skillnader i föräldrarnas närvaro, närhet och deltagande i vården (International Closeness Survey, SCENE) för under 35 graviditetsveckor födda prematurer på olika sjukhus. Deltagarna kommer från 25 sjukhus i 15 olika länder. Vi undersöker verksamhetsmodeller som stöder föräldrarnas närvaro, minskar på ojämlikheten samt utvecklar vården.
I en gemensam LENA-forskning tillsammans med ÅUCS och Tallinns barnsjukhus undersöks vilken inverkan föräldrarnas kommunicerande med sitt barn har på prematurens språkliga utveckling.
Syftet för utvecklingen inom prematurvården är att minska dödligheten och komplikationer, förkorta sjukhustiden och förbättra långtidsprognosen. Den multidisciplinära uppföljningsforskningens (PIPARI fr. 2001-) mål är att utreda både riskerna och de skyddande faktorerna för små prematurer. Vi har gjort omfattande undersökningar för de prematurer som varit med i PIPARI studien under många års tid. Hösten 2018 påbörjades undersökningar hos 17-åringarna. På basen av forskningsresultaten utvecklar vi vården och implementerar data vi fått även vid utvecklandet av det digitala uppföljningsprogrammet(Keskola-KAIKU) som påbörjats vid sidan om uppföljningsmottagningen.
De prematura barnen behöver ofta respiratorvård eller andra former av andningsstöd. Det är möjligt att utföra en babyvänlig respiratorvård, där respiratorn följer babyns egna andningsförsök (s.k. NAVA-respiratorvård). Vi forskar i regleringen av andningsverksamheten och i olika former av andningsstöd i Baby Friendly Ventilation Study - forskningsgruppen. Vår forskning ger oss viktig information om hur vi kan optimera prematurernas andning under de veckolånga sjukhusvistelsen.