Vanliga frågor: Graviditet, förlossning och vård av nyfödda

Den här informationen finns i MittKanta.

Observera att uppgifterna godkänns och arkiveras med en viss fördröjning.

Du betalar en avgift för varje vårddag på sjukhuset.

Kundavgifterna grundar sig på lagen och förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården.

Det finns avgiftsbelagd parkering kring sjukhuset.

Parkeringen kostar 2 euro/timme och 10 euro/dygn. Du kan betala parkeringen med mynt, kort eller Easypark-appen.

Besökstiderna står på varje avdelnings egen webbsida:

• Avdelningen för kvinnosjukdomar
• Förlossningsavdelningen
• Avdelningen för familjer och nyfödda
• Uppföljningsavdelningen för gravida

Du får allt du behöver på sjukhuset. Om du vill kan du ta med dig egna hygienartiklar och inneskor/tofflor.

Ungefär var fjärde gravida kvinna har lite blodiga flytningar vid den antagna tiden för menstruationen, när den befruktade äggcellen fäster i livmodern. Det här är normalt och helt ofarligt. Läs mer på Kvinnohuset (Hälsobyn.fi).

Det kan finnas många naturliga orsaker till blodiga flytningar. Besök jouren för gravida och föderskor om du har klar och riklig blödning.

Det är vanligt med blödningar i slutet av graviditeten när livmodertappen mognar. Om blödningen är knapp och kommer i samband med sammandragningar kan du stanna hemma och avvakta situationen. Läs mer på Kvinnohuset (Hälsobyn.fi).

Om blödningen är knapp, men du samtidigt har svåra smärtor och/eller fostret inte rör sig, ska du alltid besöka jouren. 

Fostrets aktivitet varierar och många naturliga faktorer påverkar fosterrörelserna. Rörelserna ger dock viktig information om hur fostret mår.

Om fosterrörelserna känns mindre än vanligt kan du göra en rörelseobservation (Hälsobyn.fi). En sådan ska du dock endast göra i slutet av graviditeten, ungefär efter vecka 30. Före vecka 30 kan fostret vara för litet för att du ska kunna känna alla rörelser.

Om du fortfarande inte känner fostrets rörelser efter upprepade rörelseobservationer bör du kontakta Kvinnoklinikens rådgivning eller komma direkt till jouren för gravida och föderskor.

Dessa symtom kan orsakas av t.ex. preeklampsi eller graviditetsförgiftning. 

De vanligaste symtomen är 

• högt blodtryck
• proteinuri (äggvita i urinen)
• svullnad.

Du kan också få huvudvärk, smärta i övre delen av magen eller synrubbningar, så som suddig syn eller svarta fläckar i synfältet. 

Läs mer på Kvinnohuset (Hälsobyn.fi).

Ring jouren för gravida och föderskor så berättar vi vad du ska göra.

Graviditetsklåda, dvs. hepatogestos (Hälsobyn.fi), är en störning i leverfunktionen under graviditeten. Orsaken till åkomman är okänd. Det främsta symtomet är klåda som pågår fram till slutet av graviditeten. Huden kan klia överallt, men huvudsakligen på magen, handflatorna och fotsulorna. Klådan blir ofta värre på natten och kan störa sömnen.

Klådan kan också bero på Pemphigoid gestationis, som är en hudsjukdom hos gravida.

Ring jouren för gravida och föderskor så berättar vi vad du ska göra.

För tidig vattenavgång (Hälsobyn.fi) innebär att fosterhinnorna brister och fostervatten börjar läcka ut i slidan. Fosterhinnorna kan ibland brista före den 37:e graviditetsveckan, och då finns det en risk för att barnet föds för tidigt.

Om du är säker på att fostervattnet har gått ska du komma till förlossningsmottagningen. En barnmorska kommer att undersöka dig och berätta om du bör stanna på sjukhuset eller om kan åka hem för att vänta på att förlossningen sätter igång.

Om du är osäker på om vattnet har gått kan du ringa jouren för gravida och föderskor så berättar vi vad du ska göra.

Det är normalt att ha smärtfria sammandragningar under graviditeten. Om du har sammandragningarna sporadiskt medan du vilar kan du stanna hemma och avvakta situationen. Det samma gäller om du har sammandragningar ganska ofta, men de avtar när du vilar.  Läs mer på Kvinnohuset (Hälsobyn.fi).

Ring jouren för gravida och föderskor om du har smärtsamma sammandragningar eller samtidigt har blodiga eller vattniga flytningar. Vi ger dig vidare anvisningar. När du kommer till förlossningsavdelningen tar vi ett urinprov. Försök att inte kisssa på två timmar innan du kommer till sjukhuset.

Om du har 35 fulla graviditetsveckor försöker vi inte förhindra en förlossning. Då ska du komma till sjukhuset enligt anvisningarna för förlossning. Se även video om igångsättning av förlossning (Dreambroker).

Vid behov kan du besöka en läkare på rådgivningen eller arbetshälsovården för att ansöka om sjukledighet. Läkaren skriver en remiss om hen anser att du behöver jourmässig vård.

Beslut om att sätta igång en förlossning görs alltid utifrån en individuell helhetsbedömning.

Det finns flera metoder för att sätta igång förlossningen. För att avgöra vilken metod som lämpar sig bäst undersöker en läkare först livmodertappen.

Det går inte att på förhand säga hur länge det tar innan förlossningen sätter igång. Var beredd på att det kan ta flera dagar.

Be rådgivningen eller socialbyrån på din hemort om hjälp redan före förlossningen. Efter förlossningen kan du få träffa en socialarbetare på avdelningen.

Beslut om att sätta igång en förlossning görs alltid utifrån en individuell helhetsbedömning.

Det finns flera metoder för att sätta igång förlossningen. För att avgöra vilken metod som lämpar sig bäst undersöker en läkare först livmodertappen.

Det går inte att på förhand säga hur länge det tar innan förlossningen sätter igång. Var beredd på att det kan ta flera dagar.

Förlossningen startar vanligtvis spontant med sammandragningar eller av att fostervattnet går. Den startar ofta på lite olika sätt beroende på om man är förstföderska eller omföderska.

Ring jouren för gravida och föderskor om du är osäker eller vill fråga något.

• En utskrift av den elektroniska mödravårdsjournalen (plånboksvy) eller journalen i pappersform
• ett ID-kort med foto.

Du kan också ta med dig egna tofflor, en vattenflaska, toalettartiklar och nåogt ätbart till din partner/stödperson.

Du kan också färdigt packa kläder för hemfärden, både till dig själv och till barnet, samt en bilbarnstol. Dessa är bäst att ta till sjukhuset först när ni ska åka hem.

Uppföljningsavdelningen för gravida har 9 enkelrum och 4 dubbelrum. Din partner/stödperson kan övernatta i ett enkelrum.

Din partner/stödperson kan övernatta i förlossningsrummet på förlossningsavdelningen.

Nu ska du vila och samla krafter. Sammandragningarna ofta oregelbundna till en början.

Sammandragningarna kan börja upp till flera dygn innan den egentliga förlossningen sätter igång. De kan också upphöra helt emellanåt.

Medan du är hemma kan försöka lindra smärtan på olika sätt: ta en varm dusch, använd värmepåse, pröva olika ställningar samt massage.

Ring jouren för gravida och föderskor om du är osäker eller vill fråga något.

har öppet dygnet runt och du behöver inte ringa innan du kommer.

När du kommer till sjukhuset tar en barnmorska emot dig. För att kunna bedöma i vilket skede förlossningen är gör vi en inre undersökning och tar eventuellt prover.

Ditt och barnets mående övervakas, bland annat genom att registrera barnets hjärtljud.

Det finns många faktorer som inverkar på hur länge en förlossning pågår. 

Öppningsfasen varar i genomsnitt i 8–12 timmar för förstföderskor, men den kan också dröja mycket längre. Den går oftast snabbare för omföderskor.

Förlossningen delas upp i öppnings-, krystnings- och efterbördsskedet (Hälsobyn.fi).

TENS-maskinen (Transcutaneous Electrical Nerve Stimulation)  (Hälsobyn.fi) skickar en liten mängd elektrisk stimulering till musklerna genom självhäftande remsor på ryggen för att hjälpa musklerna i bäckenområdet att slappna av och således lindra smärta.

Två stödpersoner får närvara dygnet runt vid förlossningen.

Observera att epidemier eller pandemier, såsom coronapandemi, kan innebära restriktioner. Vi informerar på vår webbplats om en sådan situation råder.

Ja, vi har tre badkar för det här ändamålet. 

För att du ska få använda ett badkar och föda i ett badkar ska din graviditet vara fullgången (H37-41+5). Utöver det bedömer vi individuellt andra faktorer som påverkar ditt och barnets hälsotillstånd.

• Under öppningsfasen kan du använda badkar för smärtlindring. 
• Det är också möjligt att använda lustgas för smärtlindring medan du är i badkaret.
• Du kan föda barnet i badkaret, varvid barnet föds under vattenytan.
• Barnets tillstånd kan övervakas också i badkaret.

Berätta för oss att du vill föda i ett badkar när du kommer in för att föda. Det går inte att boka ett badkar i förväg.

Det finns 20 enkelrum och 9 dubbelrum på avdelningen för familjer och nyfödda. Vi har bäddar för partner/stödpersoner i 17 rum.

Du kan fråga efter lediga familjerum när du flyttas till barnsängsavdelning efter förlossningen. Familjerum kan tyvärr inte bokas i förväg.

Om det finns ett ledigt familjerum och din partner/stödperson kan vara med dig dygnet runt, kan ni få ett sådant rum. Äldre syskon kan inte övernatta i familjerummet.

Efter en vaginal förlossning brukar förstföderskor stanna två nätter på sjukhuset och omföderskor en natt, förutsatt att både mamman och barnet mår bra. Efter en operation skrivs man i regel ut den tredje dagen efter operationen.

Du kan också skrivas ut på förlossningsdagen. Det kallas poliklinisk förlossning, vilket betyder att du skrivs ut 6–24 timmar efter förlossningen.

• Då måste både du och ditt nyfödda barn uppfylla kriterierna för en poliklinisk förlossning.
• En bedömning av när du kan skrivas ut görs först efter förlossningen.
• Du och ditt barn kan skrivas ut direkt från förlossningssalen eller från barnsängsavdelningen.

Efterblödning (avlsag) är en rikligare blödning än vanlig mens. Mängden ska minska småningom och färgen bli mer brunaktig.

• Motion kan tillfälligt öka blödningen. Det är ofarligt, så länge inte blödningen ökar markant och den minskar inom två timmar efter att du har slutat motionera.
• Riklig blödning kan vara ett tecken på att en bit av moderkakan har blivit kvar i livmodern.
• Kontakta jouren för gravida och föderskor om du har riklig blödning.

Symtom på bröstinflammation kan vara 

• hög feber (över 38,5 grader)
• du känner dig förkyld
• ett område på bröstet är rodnat, varmt och ömt.

Behandling:

• Amma så ofta som möjligt.
• Mjölka också brösten för hand t.ex. i en varm dusch.
• Massera blockeringen i riktning mot bröstvårtan medan du ammar eller mjölkar. Du kan använda matolja som massageolja.
• Ät varierat och tillräckligt.
• Drick så mycket att du inte känner dig törstig.
• Kylpåse mellan amningarna kan minska svullnaden.
• Värmepåse precis innan du amnar kan hjälpa mjölken att strömma till.

Om symtomen inte avtar efter 12 timmar bör du kontakta hälsocentralen, som kan bedöma om du behöver antibiotikabehandling.

Symtom på inflammation i livmodern:

• efterblödningen börjar lukta illa
• smärta i nedre magen
• feber.

Ring hälsocentralen om symtomen är lindriga och febern är under 38°C.

Ring jouren för gravida och föderskor om du har över 38°C feber.

Om barnet behöver intensivvård efter förlossningen flyttas ni (barnet, du och din partner/stödperson) direkt till familjeavdelningen på intensiven för nyfödda.

Ni får övernatta bredvid barnet i ett familjerum eller ett annat separat rum. Beroende på hur du och barnet mår får du vara hos barnet dygnet runt.

Du kan amma när barnets tillstånd tillåter det. Vi visar dig hur du mjölkar dina bröst för hand så att mjölkproduktionen kommer igång.

Var uppmärksam om barnet uppvisar något av följande symtom:

• väsande eller snabba andetag
• ömtålighet vid hantering
• grinighet
• dålig aptit
• försämrad allmänkondition
• gulaktig hudfärg
• blekhet.

Dessa symtom kan vara tecken på infektion. Kontakta hälso- och sjukvården för att få närmare anvisningar.

Om det nyfödda barnets tillstånd plötsligt ändrar bör du kontakta förlossningssjukhuset eller en barnläkare så fort som möjligt.

Upp till hälften av alla fullgångna nyfödda barn blir gula under de första levnadsdagarna. Det är ännu vanligare bland för tidigt födda barn. Den gula färgen beror på att det har samlats för mycket bilirubin i vävnaderna.

Ring jouren för gravida och föderskor om ditt nyfödda barn får en gulaktig färg hemma.

Under de första dagarna efter födseln kan barnets kiss innehålla uratkristaller, som har en rödaktig färg (Hälsobyn.fi). Det är inte farligt och det avtar vanligtvis när barnet får i sig mer mjölk.

Amma så ofta som barnet vill äta, minst 8–12 gånger i dygnet.

Du producerar den mängd mjölk som behövs. Det innebär att ju oftare barnet suger eller du mjölkar, desto mer mjölk producerar du.

Läs mer om tecken på bra amning (Hälsobyn.fi).